Pressmeddelande sametingspartierna Vuovdega och Samerna

Publicerat av

PRESSMEDDELANDE SAMETINGSPARTIERNA VUOVDEGA OCH SAMERNA

Kommentar till pressmeddelande från Samelandspartiet

Malå/Östersund– 2020-10-18 – ”Varför skriva ett pressmeddelande när Samelandspartiet sitter i en politisk ledning och kan lyfta frågan närhelst de vill. Med det här arbetssättet verkar de inte vara riktigt klar över hur det parlamentariska arbetet går till” säger Anders Kråik, partiledare för Samerna.

– ”Helt verklighetsfrämmande påståenden från Samelandspartiet, kan detta verkligen komma från ett parti som tillsammans med Guovssonásti, Vuovdega och Samerna har majoritet i alla nämnder, presidiet och styrelsen?” undrar Jan Rannerud, partiledare för Vuovdega.

Traditionell renskötsel med naturbaserat bete för renar

Vi inom Vuovdega och Samerna är verkligen stolta över en rennäring som lever med naturen. Med det sagt försäkrar vi att renen lever och mår bra på det naturen ger under normala betesvintrar.  Men vid försämrat eller totallåst naturbete måste ett utprovat renfoder ges för att renarna ska överleva. Att bedriva traditionell renskötsel med hela opåverkade renbetesland och variationsrika betesområden är numera inte alls en självklarhet för många.  Det har bland annat skogsbolagen och allehanda markexploatörer noga sett till. Lägg därtill de oförutsägbara väderomslagen som från den ena dagen till den andre låser betet under lager av is så blir alternativen mikroskopiska. Det tvingar många att leva i nuet utan nödfodret hänglav men med foderpellets och slaget hö som enda alternativ.

– ”Ger man inte stödfoder till renarna när det är låst bete och betesalternativen är uttömda bör man fundera över vilken djurskötsel man förespråkar”, anser Anders Kråik, partiledare för Samerna. ”Man ger sken av att renar som inte hittar naturbete får svälta och dö för man anser att utfodring är fel”.

Stöd från staten och Corona pandemin

Staten har visserligen beviljat ett ökat anslag för 2021. Men de svåra betesvintrarna som är kvittot på klimatförändringarna sväljer dessa ökningar. Beteskatastrofen är finansierad med lånade pengar som äts upp av tillskottet, att då hitta på andra kostnader som dessa medel också ska räcka till blir en ekvation som inte går ihop. Statliga anslag skall inte användas för att vissa företag ska öka sin omsättning utan gagna hela näringen.

Näringskansliet har aktivt försökt samla uppgifter för att kunna hjälpa övriga samiska näringar som drabbats av covid-19 exempelvis har Kulturnämnden redan äskat medel hos regeringen och fått detta.

  • ”Varför SáR anser att Rennäringsnämnden som de själva är en del av inte arbetat med frågan bör de själva reda ut. De har alla parlamentariska möjligheter till sitt förfogande.” säger Jan Rannerud.

– ”Vi har föreslagit åtgärder som skulle kompensera en prissänkning på slaktade renar men Erling Fjällås v ordf. och Marita Stinnerbom ordf. har rennäringsnämnden som sitt arbetsområde och ska därför driva frågan där”, säger Anders Kråik.

– ”Det är verkligen märkligt att Fjällås och Samelandspartiet i ett pressmeddelande pekar ut sig själva som bromsklossen” avslutar Jan Rannerud.

 

Kontakt         Jan Rannerud Tel 072-204 37 26
E-post jan.rannerud@sametinget.se

Kontakt         Anders Kråik Tel 070-224 71 61
E-post anders.kraik@sametinget.se

Ändrar i kravprofilen för ny Sametingschef

Publicerat av
Publicerat kl 13.54

Sametingets styrelse har vid ett styrelsemöte förra veckan beslutat att styrelsen själv ska ta över den pågående rekryteringsprocessen för att hitta en ny kanslichef till Sametinget. De ska i samarbete med rekryteringsfirman utarbeta en ny kravprofil och på nytt annonsera ut tjänsten.

Tidigare under våren har tjänsten som Sametingets nya kanslichef utannonserats och en rekryteringsprocess påbörjades. Men nu har Sametingets styrelse som avsikt att själva ta över rekryteringsarbetet och denna gång kräva kunskap i samiska språk och samisk kultur. De hoppas få ut en ny annons innan sommaren.

Varför ändrar ni i kraven nu?

– Vi har länge kollat på om det kan såra någon och om det kan leda till andra processer. Men vi har nu förstått att det inte är så och det öppnade en möjlighet för oss att försöka hitta en chef som kan samiska. Vår omvärld kräver att vi lyfter samiska språkens värde och vi kan försöka vara förebilder med att sätta ett sådant krav, säger Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti.

Enligt Per-Olof Nutti har de avvecklat rekryteringsgruppen och styrelsen fortsätter nu själva med rekryteringen av en ny kanslichef.

– För att påbörja en ny process måste vi gå i nya spår. Det är dags att Sametinget sätter krav på kunskaper i samiska, på samiskhet och att det är någon med kunskap om det samiska samhället som sätter sig på den posten. För Sametinget är annorlunda än andra statliga förvaltningar, säger Per-Olof Nutti.

Styrelsen har inte varit helt enig i beslutet att fortsätta med rekryteringen. Jan Rannerud (Skogssamerna) har vid tidigare styrelsemöten reserverat sig mot beslutet att fortsätta med rekryteringen, men har denna gång valt att meddela en avvikande åsikt mot styrelsens beslut. Även Anders Kråik (Samerna) har tidigare reserverat sig.

– Jag har inte ändrat åsikt, men jag kan inte blockera arbetet, jag vill ju ha en ny kanslichef, säger styrelseledamoten Jan Rannerud.

Men Jan Rannerud besväras ändå av att Sametingets styrelse i slutskedet av den pågående rekryteringsprocessen nu ändrar kravprofilen och börjar om.

– Jag är mest mån om bilden av Sametinget ute i samhället, ingen vill lämna ett jobb i det civila samhället för att ta ett jobb där det inte är kontroll, säger Rannerud.

Styrelsen har tagit beslutet bland annat för att lyfta krav om kompetens i samiska språk samt samisk samhällskunskap, är inte det viktigt?

– Absolut, det är otroligt viktigt men det är en principfråga som inte fyller sin uppgift. Samisk kompetens hade varit superpositivt men det borde varit med från första början, säger Jan Rannerud.

Förra rekryteringsrundan kostade i runda slängar 100 000 kronor. En ny rekrytering kommer att kosta ungefär det samma.

Läs mer på Sameradions webbplats: https://sverigesradio.se/artikel/7495533

Sametinget förbereder sig för sanningskommission

Publicerat av

I veckan kom beskedet att regeringen beviljat 1,2 miljoner för en  förankringsprocess innan en sanningskommission sätter igång.
Villkoren är att processen kommer igång snabbt och är klar till mars.

– Jätte kul att det kommer igång, men vi måste vara försiktiga. Det är många trauman som är kopplade till detta och många vill kanske inte att man ska ta upp det igen, så vi ska ja hängslen och livrem på det, säger Jan Rannerud, styrelseledamot Sametinget och ledamot i arbetsgruppen.

I går hade arbetsgruppen för sanningskommission möte och de har en ambition att få till en projektbeskrivning innan sommarsemestrarna. Då kan en projektledare anställas och processen komma igång.

– Vi är i full gång och kommer forcera arbetet, säger Jan Rannerud.

Läs artikeln på Sameradions webbplats: https://sverigesradio.se/artikel/7494031

Internationella kvinnodagen 2020

Publicerat av

Urfolken utgör 5 procent av världens befolkning. Dessa 5 procent besitter cirka 22 procent av jordens yta. Och på dessa 22 procent av ytan finns 80 procent av världens biodiversitet.

Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i Konventionen om biologisk mångfald (”Riokonventionen”) som:

Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Och urfolkens kulturer, språk och historia utgör värdefulla delar av nationalstaterna globalt och även i det cirkumpolära Arktis. Och detta bidrar till de samhällen och dominerande kulturer i nationalstaterna. Numera är det erkänt av internationella MR-instrument att vi urfolk dels vet vårt eget bästa och des kan tala för oss själva.

 

För att kunna behåll mångfalden i urfolkskulturerna och på våra traditionella territorier måste urfolkskvinnorna dels återfå den urfolksrätt som lagstiftaren sedan länge förhindrat och dels måste vi själva sträva efter att uppnå den jämställdhet som urfolken hade före nationalstaternas bildande.

Sett i det perspektivet är det grundläggande att urfolkskvinnorna inkluderas i byggandet av moderna urfolkstrukturer och att vi inte längre väljer att acceptera den diskriminering som kvinnor utsätts för även mitt i det parlamentariska Europa.

Assimilering, diskriminering, extrem hunger & extrem fattigdom, klimatförändring, landgrabbing, militarisering, osynliggörande, trakasserier och hot & våld uppbyggda på rasismens grund, drabbar urfolkskvinnor runt om i vida världen.

Inte nog med att vi måste behålla mångfalden i naturen, vi måste även våga bryta de normer som blockerar vårt tankesätt och försämrar vårt agerande.

Urfolken är inte en del av problemet, urfolken är en del av lösningen och i den lösningen ingår urfolkskvinnornas rätt till självidentifikation och rätten att fritt & ohindrat själva få välja.

Idag bekräftar vi vår relation till Máttaráhkká och vår skyldighet till kommande generationer att upprätthålla fred, jämställdhet och rättvisa.

STEFAN MIKAELSSON, Sámediggi Áigi-presideanta.

Rannerud: Skogsstyrelsens åtgärder – tjugo år försent

Publicerat av

Skogsbolagen måste ta mer hänsyn och lavtillgången säkras. Det är några av åtgärdsförslagen i Skogsstyrelsens första rapport om hur svensk skog ska klimatanpassas.

  • Storskogsbruket pekas ut som den part som måste förändras mest. Det för att passa in i framtidens klimatanpassade skogsbruk enligt Skogsstyrelsens rapport.
  • Det ger också positiva effekter för rennäringen. Men enligt kritikerna är reaktionerna för sent komna.
  • ”Åtgärderna kommer alldeles försent”, menar Jan Rannerud från Skogssamerna, tillika styrelseledamot i Sametinget.

Läs mer på Sameradions webbplats: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7404769&fbclid=IwAR1Pt6vP7X4vAgF2uH2F1w6XajmRBH8impMAbrEUO8uRa2ngMagekziZK4A