Vuovdega är det enda skogssamiska partiet i Sametingets plenum.

Vuovdega verkar för att bl.a den samiska renskötseln, som påverkas negativt av den gröna omställningen, ska omfattas av internationella MR- instrument som ILO-169, UNDRIP samt ICCPR med artikel 27 och tillämpas av regeringen och statens myndigheter utan dröjsmål.

Vuovdega har aktivt tagit ställning mot rasismen i det svenska samhället som slår genom hat- och hot-brott mot enskilda samer som utövar traditionell samisk kultur och näringar. Flera uttalanden har gjorts av partiet och nu senast syns ett slags handlingsprogram i Valbroschyren.

Vuovdega verkar för att vi samer tillerkänns reella grundlagsskyddade praktiska möjligheter till våra språk och vår kultur, samt att ha egna politiska, ekonomiska och sociala institutioner som kan arbeta med språken och kulturen. En förutsättning för ett framgångsrikt språkarbete är att Giällagálddije har fortsatta ekonomiska och praktiska förutsättningar för sitt arbete. Samiskt språkarbete är gränsöverskridande och Giällagálddije har en nyckelroll i detta arbete.  

Högsta Domstolen avgjorde ärendet T-853-18 den 23 januari 2020. I domslutet refereras till två MR-instrument, nämligen ILO-169 & Undrip. Därmed anser HD att den svenska staten är bundna av dessa MR-instrument utan en ratifikation eller implementation. Den primära folkrätten verkar för att grundnormer (regler, rättigheter och förpliktelser), i folkrätten inte ska kunna förhandlas bort och från vilka avsteg eller övertramp aldrig ska tillåtas. Vuovdega kommer att verka för att Sametinget brukar folkrätten för ett samiskt självbestämmande.

Vuovdega verkar för ett bättre samarbete i gemenskap mellan Sametingets ledamöter & olika partier, för att kunna driva de viktigaste frågorna gentemot våra svenska grannars politiska system, dvs regering och riksdag. Pågående förstörelse av möjligheter att utöva samisk kultur & näringar på traditionella marker och vatten, medför att landgrabbningen av kvarvarande naturresurser obehindrat kan fortsätta.

Ett enigt Sameting kan utmana tillväxtekonomins girigheter som tillåts av våra svenska grannars politiska system, på ett bättre & mer progressivt sätt, än hittills.

Alla ska med och ingen ska lämnas utanför!

Sametingspartiet Vuovdega – Skogssamerna, Din röst i Sametinget 2025.

Varrudagaj, Stefan Mikaelsson, Åvddåulmusj – ordförande.

Presentation: Jag en av representanterna i Vuovdega-Skogssamerna. Mitt namn är Helena Dådring och jag är född i Gällivare och har min skolgång i Boden och Luleå. Efter många år i det norrbottniska arbetslivet hamnade jag I Halmstad och sen i Skåne. Idag bor jag i Skåne, men har min käre make i Norrbotten och har precis blivit villaägare i Boden.

Sedan många år är jag aktiv inom den samiska och kommunala politiken. Några av mina förtroendeuppdrag inom det samiska är ordförande i Samefonden, ordförande Hälso-, äldre- och idrottsnämnden och ordförande i Kunskapsnätverket för samisk hälsa.

Vilka är dina tre hjärtefrågor inför kommande mandatperiod?

Det finns många frågor jag vill lyfta och satsa på.

1) Jag vill i olika frågor påverka och förändra kommuner, regioner, departement, regering och riksdag.  Vi måste utåt agera som ett lag, vi måste visa att vi kan och att Samer är ETT folk.

Låter detta omöjligt? Jag tror inte det. Jag har tidigare varit partiledare för Vuovdega-Skogssamerna och även suttit i Sametingets styrelse. Under den perioden visade vi att i många frågor kan vi både påverka och förändra när vi är eniga. Jag anser själv att jag i många frågor har ”förmågan” att ena människor och se likheter istället för olikheter. Det gäller bara att börja med det vi är eniga om och sedan bygga vidare. Så klart är det ingen enkel resa, men Tillsammans kan vi göra det omöjliga möjligt!

2) Samisk hälsa ligger mig varm om hjärtat. Tyvärr är detta en fråga som Sametinget inte ”äger”, MEN även här är jag övertygad att med enighet så kan vi också påverka och förändra.

3) Samiska traditionella kunskaper är viktiga och verkligen någonting som vi tillsammans måste kämpa för. Världen förändras och hinder sätter stopp för våra samiska värden. Att var förälder och mor-/farförälder ställer krav på oss att ta ansvar för vad vi lämnar över till kommande generationer. Jag kommer göra mitt bästa utifrån mina förutsättningar och det tillsammans med många andra.

En röst på Vuovdega-Skogssamerna är en röst för påverkan och förändring.

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/partiledarintervjun-stefan-mikaelsson-vuovd-politik-sapmi-avsnitt-65

Presentation: Jan Rannerud, Renägare och kandidat till Sametinget för Vuovdega – skogssamerna.

Hej på er alla, mitt namn är Jan Rannerud och jag bor tillsammans med familjen i Storsele utanför Malå. Jag har levt med renarna hela mitt liv, allt rör sig runt renen och är därför en hjärtefråga.

Då jag varit sametingspolitiker vid sidan av renskötseln, jag började 2010 som aktiv politiker och valdes in i Sametinget 2013, har jag givetvis jobbat med alla frågor som Sametinget hanterar. Jag har suttit i styrelsen för Sametinget under 10 år och det har varit lärorika år. Framförallt att man hela tiden jobbar för det samiska folket. Jag har även lyft skogssamiska frågor t ex  att alla frågor inom renskötseln ska behandlas lika för alla samebyar. Jag har jobbat med Muoniofrågan där en återställd status som skogssameby är målet. Senaste 4 åren har jag varit ordförande i Rennäringsnämnden.

Vilka är dina tre hjärtefrågor inför kommande mandatperiod?

De viktigaste frågorna jag ser för den kommande mandatperioden är många men jag försöker här plocka några stycken som är viktiga för renskötseln, skogssamerna och för hela det samiska folket.

Jag har noterat att allt fler partier inrättar skogssamiska listor vilket är intressant då vi tydligen gör många bra saker, vill dock säga att det alltid är originalet man ska välja för att undvika dåliga kopior, det finns många exempel på detta.

Glöm inte att rösta i sametingsvalet, ni får gärna sätta ert kryss på mig men viktigast är att rösta.

1. Rennäringen, en ny rennäringslag som staten vill skapa med anledning av Girjas domen är nödvändig men faran är stor att det blir en ny statlig rennäringslag som inte löser de konflikter som den tidigare lagen skapade. Det är för mig viktigt att det finns en historisk betraktelse med i arbetet. Det är viktigt att man tar höjd för frågor om äganderätt, skogssamisk/fjällsamisk rätt och samisk rätt. Det är viktigt att samebystrukturen inte slås sönder i en strävan att alla samer ska finnas i en sameby då samebyn främst riktas mot renen och renskötseln. Att då samla allt under en sameby med alla samer som medlemmar är en omöjlig uppgift.
2. Rovdjurspolitiken, arbetet fortsätter med målet att antalet rovdjur ställs i relation till att max 10% skador uppstår. Decimering måste ske för att nå målet. Jag arbetar nu för att staten ska ersätta den uppkomna skadan fullt ut. Nytt ersättningssystem som motsvarar verkligheten är en annan fråga som vi arbetar med. Dagens system med arealbaserad ersättning är djupt diskriminerande mot skogssamebyarna och ska rättas till så att antalet rovdjur är vägledande för ersättningen.
3. Klimatstöd, vi har ett påbörjat arbete med ett klimatstöd som dels är ett stöd för anpassning till ett förändrat klimat dels är en brygga mellan katastrofskadeskydd och de förändringar som inte ersätts av katastrofskadeskydd men orsakar skada på renskötseln.
4. Ökat självbestämmande, vägen dit är att staten ger oss medel att bedriva politik på samma villkor som Sveriges riksdag. Alla politiker i Sametinget, nämnder mm skall ha ekonomiska förutsättningar att arbeta med samiska frågor utan att tvingas betala ur egen ficka. Ett politiskt kansli fristående från tjänstemannakansliet är en förutsättning, det bör inte vara förbehållet den politiska majoriteten att ha kanslistöd. En politisk sakkunnig ska vara opolitiskt stöd för det politiska arbetet i Sametinget.

Vad vill du att Sametinget ska ha uppnått efter kommande mandatperiod?

Min vision är att vi under den kommande mandatperioden kan fortsätta med det påbörjade arbetet så att vi kan visa framgång med rovdjurssituationen och ett klimatstöd som hjälper samebyarna med anpassning till ett förändrat klimat som vi inte kan stoppa bara lindra.