Kort presentation: Jag heter Jonas Sandström och kommer från norra Västerbotten. Jag bor i en liten by 4 mil nord väst om Skellefteå. Mitt samiska påbrå har jag i skogsbyarna kring Malå och Arvidsjaur och är renägare i Östra Kikkejaure skogssameby. Jag är i grunden slöjdare och brinner mycket för bruksslöjden och vikten att föra kunskap vidare.

Vilka är dina tre hjärtefrågor inför kommande mandatperiod?

Mina tre viktigaste frågor är, att jobba för alla samers rätt att återta eller förkovra sina kunskaper i traditionell slöjd med ortskaraktär och tradition. Sen är naturligtvis renskötseln navet i hela kulturen och måste stärkas och garanteras en framtid både för nuvarande renägare och framtida generationer. Rovdjursfrågan brinner också varmt för mig, det kommer jag jobba hårt för en förändring i förvaltningen, Men framförallt är jag slöjdare och kommer jobba för allas rätt till våra förfäders kunskap som genom årtusenden utvecklat bruksföremålen till något alldeles unikt för oss samer! 

Kort presentation: Jag heter Tina Eriksson och jag bor i Forsträskhed. Min hemtrakt är Gällivare skogssameby.

Vilka är dina tre hjärtefrågor inför kommande mandatperiod?

Renskötseln, med alla dess utmaningar den ställs inför idag – ökat rovdjurstryck, minskade betesmarker på grund av skogsbruk, exploateringar, klimatet m.m. Jag vill förbättra hela situationen för renen och renskötarna.

Skogssamernas ställning i det samiska samhället. Lika villkor ovan som nedan odlingsgränsen.

Försöka påverka så att rasism/hot/hat gentemot den samiska befolkningen upphör. Främst för våra ungas skull som växer upp i det allt hårdare klimatet.

Vad vill du att Sametinget ska ha uppnått efter kommande mandatperiod?

Att Sametinget blir mer enat och kan ställa större krav på den svenska staten. Tydligare öppenhet, mer information till det samiska folket så fler samer kan känna sig delaktiga i de beslut som fattas.

Kort presentation: Per Lindström Lussi 58 år värdesätter familjen. Bor i Huskvarna och arbetar som universitetslektor i Marin teknik på Linnéuniversitet. Samt bedriver småskaligt skogsbruk i Puottaure, Lappland och på Hökensås, Västergötland; med tillhörande Jakt, Fiske och odling.

Vilka är dina tre hjärtefrågor inför kommande mandatperiod?

Jag strävar efter:

• Rättssäkerhet i Sametingets valnämnd
• Samiskt självstyre genom Sametinget
• Ny, modern och otvetydig lagstiftning angående de samiska folkens rättigheter och skyldigheter i Sapmi.

Vad vill du att Sametinget ska ha uppnått efter kommande mandatperiod?

Jag vill att Sametingets valnämnd inför Sametingsvalet 2029 har moderniserat och förenklat rösträttsansökningsprocessen med klara och otvetydiga instruktioner för alla berörda parter.

Kort presentation: Henrik Andersson, renskötare i Flakabergsgruppen i Gällivare skogssameby. Suttit i sameskolstyrelsens nämnd och nu som ersättare i rennäringsnämnden.

Vilka är dina tre hjärtefrågor inför kommande mandatperiod?

Renskötseln,

Renskötseln,

Renskötseln.

Vad vill du att Sametinget ska ha uppnått efter kommande mandatperiod?

Samiskt veto över våra marker och vatten, får jag drömma ett självstyrande Sápmi med egna pass och tullar och att naturresurserna förvaltas av oss. 

Kort presentation: Jonathan Sagelind heter jag, är 33 år och bor i Luleå. Mina föräldrar härstammar från grannbyarna Vuoddas och Flakabergsåsen inom Gällivare skogssameby. Jag är utbildad socionom, specialiserad inom våld i nära relationer samt missbruk och arbetar statligt.

Vilka är dina tre hjärtefrågor inför kommande mandatperiod?

Mina tre viktigaste frågor är språket, bättre samarbeten inom Sametinget samt motverka samehat.

1. Jag bor i en förvaltningskommun av det samiska språket och mina barn går på samiskspråkig förskoleavdelning, som fungerar bra. Det finns dock stor förbättringspotential i min kommun gällande samiskaundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. Denna typ av ”lyx” finns inte i alla kommuner. Jag vill driva på sametinget att engagera sig mer i utvärderingar av hur förvaltningskommunerna sköter sin samiskaundervisning. Kommunerna får statliga bidrag för detta och vi har rätt att ställa kravbilder att exempelvis samiskan på förskolan ska fungera lika bra som den gör i Luleå och samiskan i grundskolan ska fungera lika bra som i Umeå. Vidare vill jag att sametinget i större utsträckning backar upp de samiska röster som vill att sin kommun, exempelvis Bodens kommun, också ska bli förvaltningskommuner. Jag tar inte ifrån oss vårt eget ansvar att försöka återta språket, men vill samtidigt trycka på vikten i att vi får den utlovade hjälpen för att uppnå bra resultat.

2. Ska man uppnå positiva resultat behövs samarbeten och ett mer enhetligt Sameting. I media framförs ofta de frågor sametinget tycker olika, vilket är naturligt, men samtidigt eldar det på polariseringen mellan olika väljargrupper. Jag vill att vi politiker lägger större fokus på att visa på den enighet vi, som är företrädare för det samiska folket, också har i vissa frågor och där är extra tydliga med budskapet att det är ett enat sameting som gjort ett ställningstagande.

3. I vårt samhälle förekommer det än idag hat mot samer. Min känsla är att hatet trappas upp allt mer och där bär sametinget ett stort ansvar i att vara en gemensam röst och ställa krav på våra statliga myndigheter. I Kanada har staten kommit längre fram i urfolksfrågorna än i Sverige där de exempelvis 30 september har en temadag, ”National Day for Truth och Reconciliation”, där skolelever och andra bär orange tröja för att uppmärksamma de grymheter deras urbefolkningar fått utstå. Varför har inte Sverige en sån dag? Där skolor, myndigheter och kanske också statliga bolag tar sig lite tid för att öka kunskapen om oss samer och därigenom motverka rasism. 

Vad vill du att Sametinget ska ha uppnått efter kommande mandatperiod?

Förhoppningsvis mer av det jag nämnt ovan, även om det är komplexa frågor. Det viktigaste i slutändan är att de låsningar som finns/kommer ske i vissa frågor på grund av oenighet, inte bromsar upp de frågor vi är eniga i. Vi är valda av det samiska folket och folkets bästa ska alltid gå före personlig politisk prestige.