Den år 2019 lanserade OECD-rapporten visar att det samiska samhället, den samiska kulturen och de samiska näringarna är nödvändiga för landsbygdsutveckling och regional tillväxt i norra Sverige. Den identifierar vilka brister som finns i det svenska samhället och vilka åtgärder som måste vidtas för att samer ska få mer inflytande över sin egen samhällsutveckling.
De tre viktigaste rekommendationerna är i korthet:
- Att förbättra insamling och åtkomst av data om samiskt näringsliv: utan statistik kan inte problem och hinder identifieras.
- Att förstärka policies och program: exempelvis genom att inkludera samerna i regionala utvecklingsprogram och landsbygdsutveckling, Fram till 2014 levererade EU-fonderna 376 miljoner kronor och därtill 230 miljoner kronor i medstöd till samisk kultur & näringar.
- Att stärka kopplingarna mellan samerna och regionalt utvecklingsarbete: genom att öka samarbetet med det samiska samhället, förtydliga den samiska rätten till konsultation, ta hänsyn till samisk markanvändning i regional samhällsplanering med mera.
I Sametingsvalet har vi som väljare möjligheten att synliggöra vår existens var fjärde år. Ge inte upp utan ta steget och utmana tillväxtekonomins girigheter och osynliggörande av samisk kultur och näringar sett i det samiska folkets perspektiv.
Idag är den enda offentliga statistik som finns över det samiska folk, den som Sametingets röstlängd redovisar. Trots att OECD-rapporten har 6 år på nacken, har den uppenbarligen blivit en hyllvärmare & dammsamlare på regeringskansliet.
Och angivna brister åtgärdas inte av våra svenska grannars parlamentariska system. Osynliggörande är en härskarteknik om enskilda utöver den, men uppenbarligen helt okey om den är statligt utförd.
Den samiska rösten behövs i Sametinget den 5 oktober. För i Sápmi är det vi som är folket.
Stefan Mikaelsson, Åuvddulmusj Samedikkibellodaga Vuovdega. 23.9.2025.