Inbjudan till medlemsmöte för Sametingspartiet Vuovdega 

Medlemsmötet kommer att hållas digitalt måndagen den 18 december 2023 klockan 18:00-20:00.  

För att kunna delta måste man anmäla sitt intresse via epost info@vuovdega.com eller anmäla sig per telefon: 070-2519497 och det senast dagen innan dvs senast den 17 december.  

Görs denna anmälan via epost kommer en länk att vidarebefordras till den som anmält intresse, och därigenom godkänner medlemmen partiets brukande av epost enligt GDPR. För att bli insläppt måste medlem godkänna hur GDPR behandlas av partiet enligt ovan alternativ.

De som anmäler sig via mobiltelefon kan ladda ner en app på denna länk: https://www.microsoft.com/sv-se/microsoft-teams/download-app 

Ärenden är följande:   

  1. Öppnande 
  2. Upprop av deltagare  
  3. Val av sekreterare för mötet & justerande ledamot  
  4. Information om Sametinget  
  5. Avslutning  

7:e Parlamentariker-konferensen i Árviesjávrrie 2023

Den 30-31 maj 2023 så församlades folkvalda samer från de tre sametingena i Aanaar, Giron & Karasjohka. Dessa tre Sameting med parlament eller centralkansli belägna i Aanaar, Giron & Karasjohka, med mer än 30000 samer på röstlängden och med fler än 90 folkvalda parlamentariker. Idag motarbetar vi tillsammans polariseringen & rasismen som sprids i de nordiska länderna. Samt även elitismen & nationalismen i normer och värderingar.

Vi har aldrig haft bättre möjligheter i modern tid att vår talan föra och rätt bevaka än nu. Undertecknad utsågs av SPR styrelse till sammankallande i den arbetsgrupp som utarbetat ett utkast till Uttalande från parlamentariker-konferensen. Detta uttalande antogs av parlamentariker-konferensen och redovisas nedan.

Stefan Mikaelsson, Åvddåulmusj – ordförande Sametingspartiet Vuovdega.


Deklaration från den Sjunde konferensen för sameparlamentariker i Árviesjávrrie/Arvidsjaur. Antagen den 31 maj 2023. Svensk översättning av engelsk originaltext. Källa: https://www.sametinget.se/179378

Parlamentariker från sametingen i Sápmi anför följande:

Vi samer är urfolket i Sápmi. Sedan urminnes tider har vårt folk levt av och förvaltat dess mark och vatten med största omsorg och respekt. Vi är en del av Sápmis landskap. Våra liv – vår kultur, kulturutövning och försörjning – är anpassade för den flexibla balansen mellan vad naturen kan ge och vad vi kan använda utan att utarma naturen. Vårt sätt att leva kräver en mångfald av djupa kunskaper, öppenhet och eget ansvar, både hos individer och samhälle.

Vi sameparlamentariker i Sápmi representerar mer än 30 000 frivilligt registrerade samiska individer i Finland, Norge och Sverige.

Vi betonar att det är i Sápmi som vår kultur och rättigheter som ett utpräglat folk etablerades.

Med ledning av de tidigare uttalandena från de sex parlamentariska konferenserna och i god tro och ömsesidig respekt mot den europeiska parlamentarismen, vill vi skapa en progressiv utveckling där gränsöverskridande aktiviteter uppmuntras.

Bekräftar att det samiska folket är lika mycket värda som andra folk, och att vi ska ges rätten att agera och betrakta oss själva som olika och att detta börrespekteras.

Bekräftar att rasism genomsyrar det västerländska samhället och underbygger den strukturella och institutionella diskrimineringen i Europa och de nordiska länderna.

1) Europas gröna giv som den presenteras av Europeiska kommissionen: ”kommer att omvandla unionen till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi” och även ”omvandla klimat- och miljöutmaningar till möjligheter – – – göra övergången rättvis och inkluderande för alla.” Vinstskapande i Arktis kräver en trovärdig omställning både med nedväxling och ökat återbruk.

Som urfolk i Europa motsätter vi oss alla försök till exploatering av våra landområden och vatten och hav som sker utan vårt samtycke och utan skydd av vår kultur, försörjning och livsstil.

Vi begär ett omedelbart genomförande av de internationella instrumenten för mänskliga rättigheter som ILO 169, UNDRIP, ICCPR och ICESCR för att främja urfolkens kulturer och skydda våra rättigheter till land och vatten i enlighet med internationell lag.

2) Alla aktörer inklusive statliga företag, med verksamhet som påverkar natur och miljö i samernas traditionella områden, bör i sina ansökningar om tillstånd ha en policy för hur man värnar, respekterar och erkänner mänskliga rättigheter och urfolk.

Vi begär att människorättsstandarder och policyer upprättas för alla aktörer i Arktis.

3) Högsta domstolens domar i de olika nordiska staterna gav det samiska samhället rätt i förhållande till den nationella statliga lagstiftningen.

Vi påminner om att uppfyllande av domar, konventioner eller andra konstruktiva överenskommelser, och en relation som bygger på dialog och samarbete, är grunden för ett pålitligt och varaktigt partnerskap mellan de nordiska staterna och sametingen.

4) Samernas traditionella levnadssätt med seder, bruk, livsmedelsförsörjning och andlighet är en del av vår kulturs värden. Dessa unika sedvänjor kräver skydd, respekt och erkännande på både nationell och regional nivå. WHO säger: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp”.

Vi kräver att de nordiska staterna upprättar och tillämpar ett rättsligt skydd för samernas sociala välfärd.

5) Den traditionella maten är viktig för samernas identitet och kultur. Matkulturen präglas av naturliga årstidsvariationer och styrs av den periodiska tillgången på bär, fågel, fisk, örter, älg, växter, ren och småvilt. En viktig grund för den goda kvaliteten på samisk mat är en ren, oförstörd natur och en livskraftig och hållbar samisk livsmiljö. Samernas utpräglade jakt, fiske och insamling av ätbara växter bidrar till livsmedelsförsörjningen i Arktis.

Det är av yttersta vikt att förhindra att invasiva arter får fotfäste i våra traditionella områden. En invasion av nya arter är ett direkt hot mot våra näringar.

Vi, som ett urfolk, uttrycker vår rätt att upprätthålla matsuveränitet.

6) De ändliga naturresurserna i Sápmi har påverkats hårt av obegränsad aggressiv utvinning under de senaste 100 åren. Nationalparker, naturskyddsområden, biosfärområden måste vara sammanhållna områden även över nationsgränserna. Vi uttrycker vårt beslut om sammanhängande gränsöverskridande områden för att skydda motståndskraften och bekämpa den globala uppvärmningen. Internationella instrument för mänskliga rättigheter bekräftar att urfolk har rätt till självbestämmande eftersom de utgör ett folk. Detta i enlighet med Artikel 1 i FN:s konventioner från 1966 om medborgerliga och politiska rättigheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Vi uttrycker vår rätt att använda det samiska folkets självbestämmande för att upprätta en gränsöverskridande samisk region för att skydda vår kultur, biologiska mångfald och framtid.

7) Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle och välstånd för människor och planeten. Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar alla fyra dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala, den kulturella och den miljömässiga. Mål nummer 15 i Agenda 2030 främjar: Skydda återställande och främja hållbar användning av landbaserade ekosystem, hållbart sköta skogar, bekämpa ökenspridning.

Vi uppmärksammar att livsmedelsförsörjningen har flera dimensioner, även hälsa, välbefinnande, språk, identitet och försörjning, som kräver ett helhetsgrepp och direkt engagemang från det samiska folket.

”Förklarar att vi gemensamt anser oss vara skyldiga att förvalta och föra vidare vårt gemensamma arv från våra förfäder och förmödrar för det samiska samhällets bästa, och att vi fortsätter att värna om våra omistliga urfolksrättigheter till mark, vatten och naturresurser – utifrån vårt folks användning av dessa områden sedan urminnes tider.” 

RAPPORT FRÅN ORDFÖRANDEN, PLENUM #94 ÁRVIESJÁVVRIE 2023

Det nittiofjärde plenumet skulle denna gång avhållas i Árviesjávrrie – Arvidsjaur. Den lappländska centralorten huserade ett plenumsmöte blott för 6:e gången.

Sametingspartiet Vuovdega hade följande styrka på plats: Helena Dådring, Jennie Granberg, Jan Rannerud & Stefan Mikaelsson. Inför ett plenum så kallar Sametingets ordförande de folkvalda ledamöterna till plenum. Om någon anmäler förhinder kallar Sametingets kansli därefter ersättarna i den strikta ordning de blivit invalda. En folkvald och två ersättare för partiet hade anmält förhinder och därför såg partiets styrka ut som den angivits enligt ovan.

Plenum öppnades av Sametingets ordförande Daniel Holst Vinka som sig bör. 

§ 20 Val av två justerare

Jan Rannerud valdes till en av de två justerare som krävs.

§ 23 Kulturpolitiskt handlingsprogram

Begäran om återremiss yrkades med motiveringen att förslaget ”inte har remitterats till Sametingspartierna”. Plenum beslutade i enlighet med yrkandet. Noteras kan att det i protokollet under denna paragraf står angivet enligt följande: ”Ordföranden meddelar att förutom styrelsens förslag finns ett yrkande om återremiss. Enligt 56 § Sametingsordningen ska yrkande om återremiss prövas först. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för yrkandet om återremiss och finner att Sametinget godtagit yrkandet om återremiss.”

§ 24 Språkpolitisk strategi

Yrkande om återremiss framlades i plenum. I protokollet anges följande: ”Ordföranden förklarar debatten avslutat. Ordföranden meddelar att förutom styrelsens förslag finns yrkande om återremiss. Enligt 56 § Sametingsordningen ska yrkande om återremiss prövas först. Ordföranden ställer proposition för yrkandet om återremiss och finner Att Sametinget förkastat yrkandet om återremiss.’ Votering begärs. Den som stöder yrkandet om återremiss svarar ja och den som inte gör det svarar nej Vid öppen omröstning avlämnas 14 ja-röster, 16 nej-röster. En ledamot avstår från att rösta. Sametinget har därmed förkastat yrkandet om återremiss”. Därefter beslutade plenum om att anta Språkpolitisk strategi.

§ 25 Styrelsen och nämndernas redovisningar till plenum

Föredragningen pågår med flera olika ledamöter och speciellt under nämndernas redovisning så skiljs inte de olika nämnderna åt. Föredragning efter föredragning pågår för olika nämnderna medans debatten sker samtidigt för alla nämnder. Detta är ett mindre bra arbetssätt som nu pågått under nästan 2 mandatperioder.

§ 27 Sametingets uppdrag angående samebyarnas interna organisation beslutsfattande och regler för medlemskap ska utformas

Styrelsens förslag till beslut i detta ärendet, hade framtagits i början av maj månad. Det var ett relativt bra underlag till beslut, och hade förtjänstfulla delar. Det var dessutom mycket bättre att styrelsen hade ett förslag till beslut, än att ha varit utan förslag till beslut. Under debatten i plenum kunde konstateras en viss öppning, och Vuovdega hade redan under partiöverläggningarna kommit fram till att en återremiss av ärendet hade förbättrat beredningen av underlaget till beslutsfattandet. Och så blev också fallet. Så här anger protokollet: ”Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för yrkandet om återremiss och finner att Sametinget förkastat yrkandet om återremiss. Votering begärs. Den som stöder yrkande om återremiss svarar ja och den som inte gör det svarar nej. Vid öppen omröstning avges 17 ja-röster, 13 nej-röster samt en ledamot avstår från att rösta. Sametinget har därmed beslutat om återremiss”.

Sametinget begjorde därefter i juni månad hos regeringen möjlighet till att inkomma med yttrandet senast den 27 november. Och noteras kan i efterhand, att regeringen gav Sametinget möjlighet att inkomma med yttrandet senast den 27 november. Så även det var ett slags tecken på eget självbestämmande som Sametinget borde bruka mer ofta. Speciellt i förhållande till Svearnas regering.

§ 29 Motioner

Tio olika motioner hade inlämnats varpå styrelse och i förekommande fall, olika nämnder hade berett svar. Detta varpå styrelsen berett förslag till beslut och som då lagts fram till plenum. För motionernas innehåll & plenums beslut så hänvisas till plenumsprotokollet.

§ 30.1 Val av ledamöter och ersättare i ungdomsrådet

Hilda Granberg blev vald som ledamot och även som Ungdomsrådets ordförande. Noteras kan att platsen för 2 ordinarie ledamöter blev förklarad för vakant då respektive parti (för de 2 olika positionerna) inte inkommit med något namnförslag. Ett haltande ungdomsråd består således av 3 valda ledamöter.

§ 32 Avslutning

Plenum- sammanträdet avslutades den 2023-06-02; kl 13.45.

Konklusion: Vuovdega genomförde ett bra plenum och lyckades att få till ett försök att få till en bättre process samt beslut vad avser §27. Ett förslag som får stöd av en kvalificerad majoritet i plenum vore det klart bästa i detta sammanhanget. Alternativet kan bli en bordläggning då ärendet dyker upp vid kommande plenum i Åre.

Plenumsprotokollet nr 2-2023 §§18-32 återfinns på sametinget.se under ”dokumentbanken” i högerspalten. Skrolla ner och läs gärna hela protokollet där.

Nästa plenum arrangeras i Åre den 21-23.11.2023. Inför plenum läggs handlingarna ut på Sametingets webbplats ca 14 dagar innan plenum. Håll därför utkik efter programmet.

Stefan Mikaelsson, Åvddåulmusj – ordförande Sametingspartiet Vuovdega.

ÖPPNANDET AV SAMETINGETS PLENUM DEN 26 AUGUSTI ÅR 1993.

Sametingets högtidliga invigning för den första mandatperioden ägde rum i Giron – Kiruna torsdagen den 26 augusti 1993. Vilken glädje och vilken framtidstro. Äntligen skulle samer med bakgrund i samebyarna och samer utanför det statliga samebysystemet ha en gemensam arena att kämpa för den samiska urfolksrätten där varje folkvald ledamot oavsett sin bakgrund hade en röst i såväl plenum, styrelse som nämnder.

Det första plenums förhandlingar leddes av Ålderspresidenten Sture Nilsson, Skogssamerna. Vald till Sametingets ordförande blev Lars Jon Allas och till styrelseordförande utsågs Ingwar Åhrén.

Sametinget som är en särskild myndighet som består av 31 ledamöter utsedda genom val, är verkligen en speciell regeringsavhängig konstruktion. Sametinget hade verkat några år när en ny grundlag togs fram. Det förslag till ny konstitution som Grundlagsutredningen sedermera lade fram, antogs av två riksdagar med val emellan.

Den andra gången riksdagen antog förslaget var den 24 november år 2010. Det blev därefter konungariket Sveriges nya konstitution från den 1 januari år 2011 och lyder bland annat som följande: (1 kap, 2§, 6.e stycket) att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

Sametingen med parlament – kansli i Aanaar, Giron och Kárášjohka upprättade ett gemensamt samarbetsavtal år 2002. Tillsammans utgör samerna som är individuellt upptagna på röstlängderna mer än 30 000 enskilda samer. Och dessa väljer fler än 90 folkvalda urfolksparlamentariker.

Aldrig tidigare i modern tid har vi samer haft bättre möjligheter att tillsammans på tvärs av nationalstaternas rigida gränsdragningar i Sápmi, kunnat vår rätt bevaka och talan föra. Och den sjunde samiska parlamentariker-konferensen avhölls i Árviesjávrrie den 30-31 maj 2023.

Med ledning av de tidigare uttalandena från de sex parlamentariska konferenserna och i god tro och ömsesidig respekt mot den europeiska parlamentarismen, vill vi skapa en progressiv utveckling där gränsöverskridande aktiviteter uppmuntras.” (https://sametinget.se/179378).

Idag planeras för en gemensam valdag år 2028 för de tre Sametingena i Sápmi. Ytterligare ett steg för vårt folks samarbete och gränsöverskridande gemenskap. Idag kan vi glädjas åt framgångarna för solens och vindens folk där vår urfolksrätt inte kan eller får avtalas bort eller begränsas på annat sätt.

Sametingens verksamheter synliggör vår inneboende mångfald och våra berättigade krav på jämställdhet och rättvisa som blir mer accepterade för varje år. Idag går våra tankar till de föregångare som ledde kampen då det var aktuellt och genom förutseende aktiviteter kunde skapa det omöjliga i mitten av den europeiska tillväxtekonomins rovdrift i Sápmi – Sametinget.        

Mu ruoktu lea mu váimmus⠀
Ja dat johtá mu mielde ⠀

Mitt hem är i mitt hjärta ⠀
Och det bär jag alltid med mig⠀
(Áillohaš / Nils Aslak Valkeapää)⠀           

Krönikan är skriven av:
Stefan Mikaelsson (Åvddåulmusj – ordförande Vuovdega) dagen till ära. 26.8.2023.

INTERNATIONELLA URFOLKSDAGEN 9.8.2023

Generalförsamlingen i Förenta Nationerna (FN) fastställde år 1994 att den internationella urfolksdagen skulle högtidlighållas den 9 augusti varje år. Och redan året efter kunde urfolken runt om i världen göra detta.

Dagen har blivit alltmer viktig för urfolken och visar på den gemenskap som urfolken delar globalt men även grunden av den gemensamma självidentifikationen som föreligger.

På svensk sida av Sápmi är en annan gemenskap som vi samer kan dela, nämligen att kunna delta vid valet till Sametinget. Ingen av de anmälda på röstlängden har mer eller mindre rösträtt utan alla samer röstar jämlikt för sig själva.

Senare i veckan kommer ytterligare en annan gemenskap att uppvisas. Veckan avslutas med same-SM och det i Jåhkåmåhkke – Jokkmokk. Den samiska gemenskapen mitt i de dominerande nordiska kulturerna är lika viktiga i dag som tidigare. Man kan därigenom ge de samiska ungdomarna en möjlighet att kunna välja en inkluderande samisk kultur med gemenskap och framtidstro. Även samiska ungdomar kommer att kunna bidra till en framåtsyftande förändring och förbättring för det samiska samhället på tvärs av nationalstaternas rigida gränser.

Möjligheterna att även ha en samisk gemenskap dvs ute i de traditionella samiska områdena och vatten-områdena, borde ha en reglering som baseras på internationell lagstiftning. Idag kan man med behållning upprepa uttalandet från den 7.e parlamentarikerkonferensen taget på svensk sida av Sápmi den 31 maj. (https://www.sametinget.se/179378)

Idag bekräftar vi vår gemenskap och tillhörighet till övriga av världens urfolk. Idag skiner solen även för oss, solens & vindens folk.

Stefan Mikaelsson, partiordförande Vuovdega.