Högsta Domstolen (HD) konstaterade 1981 att renskötselrätten vilade på civilrättslig grund och tillhör det samiska folket kollektivt. Det fastslogs därför att renskötselrätten vilar på urminnes hävd och är en civilrättslig kollektiv bruksrätt som fick grundlagsskydd i likhet med äganderätten. Detta trots att kraven för urminnes hävd inte ansågs uppfyllda i just det berörda området. 

Alltefter denna så kallade Skattefjällsmålets dom, är renskötselrätten enligt rennäringslagen 1971:437 och dess första paragraf enligt följande: ”Rätten enligt första stycket (renskötselrätten) tillkommer den samiska befolkningen och grundas på urminnes hävd”.

Uttalandet är principiellt viktigt, då det klargör att samernas kollektiva renskötselrätt vilade på en stabilare grund än bara enkel lagstiftning eller avtal.

Vidare anger Rennäringslagens 31 § följande: ”Sameby eller medlem i sameby får ej upplåta rättighet som ingår i renskötselrätten”.

Sveriges regering tillsatte Renmarkskommittén (N 2021:02) den 20 maj 2021. I uppdraget ingick bland annat att utreda inom vilka områden av statligt ägd mark som samebyar har rätt till småviltsjakt och fiske baserat på urminnes hävd.

Ledamöter från Sveriges riksdag var väl representerade som ledamöter i kommittén. Däremot fanns inga folkvalda ledamöter från Sametingets plenum angivna.

Valet hade nämligen nyss ägt rum den 16 maj och valresultatet fastställdes den 27 maj. Sametingets nyvalda ledamöter blev för första gången uppropade vid plenum i Liksjoe – Lycksele den 30 augusti 2021.

Däremot fick sametingspartierna nominera sakkunniga till kommittén, precis som vilka samiska NGO:s som helst. En klar försvagning av Sametingets inflytande då Sametingets folkvalda genom detta blev osynliggjorda.

Trots detta gick det emellertid inte regeringens vägar i kommitténs arbete.

Och regeringen meddelade helt oväntat i ett pressmeddelande den 7 november 2024 följande: ”Regeringen avser avveckla Renmarkskommittén och tillsätta en ny utredning”.

Den statliga huvudföreträdaren för den nyss insomnade Renmarkskommittén deltog i en intervju i Svenska public service den 12 november 2024 och uttalade i denna intervju bland annat följande: ” En möjlig utväg hade varit att säga, är man berörd då har samebyarna den här rätten. Låt oss då fastslå det och låt oss sen förhandla med samebyarna om att staten ska köpa rådigheten över jakten och fisket på dom här områdena. För det är ju så alla andra gör, när man vill förvärva nån annans rätt, då förhandlar någon och betalar för den”.

Uppenbarligen hade Renmarkskommittén haft det som det mest värdefulla uppdraget. Att kunna avhända renskötselrätten från det besittande som enskilda samer genom kollektivt ägande tillförsäkrats genom just domen i Skattefjällsmålet.

Att ensidigt kunna sälja en rättighet som man inte har vare sig lagfart eller egen äganderätt till, utan äger i gemenskap med alla andra samer, borde inte kunna tillåtas.

Uppenbarligen ville regeringen ändra denna tingens ordning och det med de tveksamma metoder som man tidigare tillämpat till fulländning i tex beredning & beslut om Renskötselkonventionen 1972 (1972:114) och upplåtandet av den fria småviltsjakten ovan odlingsgränsen 1993 (1993:384).

Den 5 oktober äger omvalet till Sametingets plenum rum, och aldrig tidigare har det stått så klart den signifikanta betydelsen för enskilda samer i just detta.

En aktiv väljarkår med ett högre röstetal tillförsäkrar möjligheter till samarbete i plenum för en vidmakthållen renskötselrätt, en fortsatt statlig finansierad förvaltning av Sámi Giellagáldu (samisk språkvård över de nordiska gränserna) och en levande samisk världs- och kulturarvskultur även utanför det gränsbestämda Laponia.

Ett högre valdeltagande i omvalet stärker möjligheterna att vår talan föra och samiska rätt bevaka mitt i den svenska parlamentarismen.

Den samiska rösten behövs i Sametinget den 5 oktober. För i Sápmi är det vi som är folket.

Stefan Mikaelsson, Åuvddulmusj Samedikkibellodaga Vuovdega.

Vuovdega är det enda skogssamiska partiet i Sametingets plenum.

Vuovdega verkar för att bl.a den samiska renskötseln, som påverkas negativt av den gröna omställningen, ska omfattas av internationella MR- instrument som ILO-169, UNDRIP samt ICCPR med artikel 27 och tillämpas av regeringen och statens myndigheter utan dröjsmål.

Vuovdega har aktivt tagit ställning mot rasismen i det svenska samhället som slår genom hat- och hot-brott mot enskilda samer som utövar traditionell samisk kultur och näringar. Flera uttalanden har gjorts av partiet och nu senast syns ett slags handlingsprogram i Valbroschyren.

Vuovdega verkar för att vi samer tillerkänns reella grundlagsskyddade praktiska möjligheter till våra språk och vår kultur, samt att ha egna politiska, ekonomiska och sociala institutioner som kan arbeta med språken och kulturen. En förutsättning för ett framgångsrikt språkarbete är att Giällagálddije har fortsatta ekonomiska och praktiska förutsättningar för sitt arbete. Samiskt språkarbete är gränsöverskridande och Giällagálddije har en nyckelroll i detta arbete.  

Högsta Domstolen avgjorde ärendet T-853-18 den 23 januari 2020. I domslutet refereras till två MR-instrument, nämligen ILO-169 & Undrip. Därmed anser HD att den svenska staten är bundna av dessa MR-instrument utan en ratifikation eller implementation. Den primära folkrätten verkar för att grundnormer (regler, rättigheter och förpliktelser), i folkrätten inte ska kunna förhandlas bort och från vilka avsteg eller övertramp aldrig ska tillåtas. Vuovdega kommer att verka för att Sametinget brukar folkrätten för ett samiskt självbestämmande.

Vuovdega verkar för ett bättre samarbete i gemenskap mellan Sametingets ledamöter & olika partier, för att kunna driva de viktigaste frågorna gentemot våra svenska grannars politiska system, dvs regering och riksdag. Pågående förstörelse av möjligheter att utöva samisk kultur & näringar på traditionella marker och vatten, medför att landgrabbningen av kvarvarande naturresurser obehindrat kan fortsätta.

Ett enigt Sameting kan utmana tillväxtekonomins girigheter som tillåts av våra svenska grannars politiska system, på ett bättre & mer progressivt sätt, än hittills.

Alla ska med och ingen ska lämnas utanför!

Sametingspartiet Vuovdega – Skogssamerna, Din röst i Sametinget 2025.

Varrudagaj, Stefan Mikaelsson, Åvddåulmusj – ordförande.

Presentation: Jag en av representanterna i Vuovdega-Skogssamerna. Mitt namn är Helena Dådring och jag är född i Gällivare och har min skolgång i Boden och Luleå. Efter många år i det norrbottniska arbetslivet hamnade jag I Halmstad och sen i Skåne. Idag bor jag i Skåne, men har min käre make i Norrbotten och har precis blivit villaägare i Boden.

Sedan många år är jag aktiv inom den samiska och kommunala politiken. Några av mina förtroendeuppdrag inom det samiska är ordförande i Samefonden, ordförande Hälso-, äldre- och idrottsnämnden och ordförande i Kunskapsnätverket för samisk hälsa.

Vilka är dina tre hjärtefrågor inför kommande mandatperiod?

Det finns många frågor jag vill lyfta och satsa på.

1) Jag vill i olika frågor påverka och förändra kommuner, regioner, departement, regering och riksdag.  Vi måste utåt agera som ett lag, vi måste visa att vi kan och att Samer är ETT folk.

Låter detta omöjligt? Jag tror inte det. Jag har tidigare varit partiledare för Vuovdega-Skogssamerna och även suttit i Sametingets styrelse. Under den perioden visade vi att i många frågor kan vi både påverka och förändra när vi är eniga. Jag anser själv att jag i många frågor har ”förmågan” att ena människor och se likheter istället för olikheter. Det gäller bara att börja med det vi är eniga om och sedan bygga vidare. Så klart är det ingen enkel resa, men Tillsammans kan vi göra det omöjliga möjligt!

2) Samisk hälsa ligger mig varm om hjärtat. Tyvärr är detta en fråga som Sametinget inte ”äger”, MEN även här är jag övertygad att med enighet så kan vi också påverka och förändra.

3) Samiska traditionella kunskaper är viktiga och verkligen någonting som vi tillsammans måste kämpa för. Världen förändras och hinder sätter stopp för våra samiska värden. Att var förälder och mor-/farförälder ställer krav på oss att ta ansvar för vad vi lämnar över till kommande generationer. Jag kommer göra mitt bästa utifrån mina förutsättningar och det tillsammans med många andra.

En röst på Vuovdega-Skogssamerna är en röst för påverkan och förändring.

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/partiledarintervjun-stefan-mikaelsson-vuovd-politik-sapmi-avsnitt-65