UTTALANDE FRÅN SAMETINGSPARTIET VUOVDEGA

Sametinget erhöll 20.5.2021 ett regeringsuppdrag N2021/01633, nämligen att utreda ”Samebyarnas interna organisering”. Och tämligen förvånande ska ”det stora flertalet av samebyarna kan ställa sig bakom dem”, enligt regeringens direktiv.

Samebyarna har själva via sin paraplyorganisation, i en resolution från 2012 uttalat att:
”När samebyarna försöker föra frågor till regering & riksdag blir de ombedda att kommunicera via Sametinget, en kommunikationsväg som inte fungerar för samebyarna”.

Riksdagen som har antagit Rennäringslagen 1971, har därigenom ett speciellt ansvar att leva upp till dagens internationella MR-instrument. Regeringens direktiv anger även att ”Relevanta folkrättsliga principer ska beaktas i analysen”.

Föga förvånande passar tre av Sametingspartierna på att i Sametingets plenum, försöka företräda samebyarna. Lägga fram deras beslut från ordförandekonferensen & genom att räkna upp alla namnen, ett och ett, på de samebyar som ställt sig bakom detta beslutet.

Samebyarna borde få fortsätta att kunna stå politiskt obundna gentemot Riksdagen och Sametinget. Precis som det paraplyorganisationen självmant anger på dess webbplats. Att politisera samebyarna som tre sametingspartier gör, är föga konstruktivt & ligger inte inom ramen för ett samiskt självbestämmande.

Sametinget har alldeles uppenbart utmanat Regeringen och dess direktiv i sakfrågan samt därigenom inte avhändat staten från dess folkrättsliga ansvar & förpliktelser. Det borde också samebyarna kunna göra och därmed tala för sig själva. I Sametingets plenum talar ledamöterna och dess partier för de som har kunnat delta i valet. Att förändra den ordningen skulle ytterst begränsa Sametingets möjligheter att framledes kunna driva de frågor inom ämnesområden som har gjorts under tre decennier.


Sametingspartiet Vuovdegas styrelse den 4 mars 2024.

Vuovdegas inlägg partipolitisk debatt plenum #90 Staare

ANFÖRANDE AV STEFAN MIKAELSSON, VUOVDEGA, UNDER §5 SAMISK ALLMÄNPOLITISK DEBATT VID DET 90.E PLENUM I STAARE 23.2.2022.

INGA VINSTER I SÁPMI.

Det finns många riksdagsledamöter som agerar för det som ryms under devisen ”Inga vinster i välfärden”. Ett av de större riksdagspartierna skriver bland annat detta på sin webbplats: ”Vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd”.

Men samtidigt glömmer samma politiker att Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen (EU) just garanterar de tre friheterna av fri rörlighet för varor, tjänster och kapital.

Detta gäller även i Sápmi och syns väldigt tydligt. Trots att den globala uppvärmningen drabbar Arktis hårdare än alla andra bebodda delar av jorden syns ingen anpassning till detta och med brukande av den så kallade försiktighetsprincipen utan snarare det motsatta, en ren rovdrift pågår och det även under det uttalade mottot Gröna Omställningen.

Just den globala uppvärmningen ger Europa möjligheter att öka sin gränslösa konsumtion av ändliga naturresurser som kan utvinnas i cirkumpolära Arktis och Sápmi. Den biologiska mångfalden tas det lite och ingen hänsyn till, och inte heller till arktiska urfolks möjligheter att utöva traditionell kultur och näringar. Därigenom kommer den eskalerande klimatförändringen att inte längre kunnas bromsas av den inneboende resiliensen i en levande och oförstörd natur.

Vi kan notera i budgetunderlaget att tre svenska extraktionsindustrier anges, med vinster under de tre första kvartalen av 2021 som uppgår till cirka 73 miljarder svenska kronor. En stor del av dessa vinster genererades i Sápmi, på bekostnad av biologisk mångfald och vår urfolkskulturs överlevnad.

Detta är inte rimligt eller rättfärdigt.

En stor del av dessa vinster borde årligen kunna avsättas till en miljö- och urfolksbaserad forskningsstiftelse. Därigenom skulle en forskning på relevanta och aktuella forskningsområden som beror oss som urfolk kunna genomföras. Och kanske även en revitalisering av mer eller mindre ödelagda kulturmarker som skulle kunna mildra effekterna av klimatförändringarna.

Det finns goda föredömen på detta område, det enda relativt nya i detta är den uttalade viljan att belysa statens förpliktande ansvar att tillse att genererande av vinster i Sápmi kommer det samiska samhällskapande tillgodo.

Att kunna fördela ekonomiska medel till forskning som kan synliggöra forskning på samiska områden kommer att vara betydelsefullt även för våra svenska grannar i Sápmi.

Några av målsättningarna skulle kunna vara:

– Skapa starka forskningsmiljöer av hög internationell klass. För att forskning ska leda till nytta är det avgörande att den håller hög kvalitet,

– Uppmuntra till forskning på samiska områden av samiska forskare,

– Lösa viktiga miljöproblem. Många miljöutmaningar är komplexa och nya lösningar kräver forskning av strategisk betydelse som kombinerar olika kunskaper och synsätt från en rad olika områden,

– Stärka samisk konkurrenskraft. Företag, offentliga aktörer och andra användare ska utveckla nya produkter, tjänster och arbetsmetoder som bidrar till sysselsättning. Satsningarna ska även leda till att Sápmi i vid bemärkelse fortfarande är en bra plats att leva i,

– Uppfattas värdefullt för enskilda samer med bättre tillgång till bästa möjliga tekniker och metoder.

I främjandet av detta utvecklingsscenario behövs emellertid ett uttalat stöd av Sveriges statsminister, idag heter denna person Magdalena Andersson.

Kommer vi sametingsledamöter att kunna se Statsministern vid plenum i Julevu i maj månad ställer jag min retoriska fråga, och i avvaktan på ett svar så avslutar jag min föredragning. Gijtto!

// Stefan Mikaelsson, Partiordförande Sametingspartiet Vuovdega. 23.2.2022.  

Internationella kvinnodagen 2020

Urfolken utgör 5 procent av världens befolkning. Dessa 5 procent besitter cirka 22 procent av jordens yta. Och på dessa 22 procent av ytan finns 80 procent av världens biodiversitet.

Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i Konventionen om biologisk mångfald (”Riokonventionen”) som:

Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Och urfolkens kulturer, språk och historia utgör värdefulla delar av nationalstaterna globalt och även i det cirkumpolära Arktis. Och detta bidrar till de samhällen och dominerande kulturer i nationalstaterna. Numera är det erkänt av internationella MR-instrument att vi urfolk dels vet vårt eget bästa och des kan tala för oss själva.

 

För att kunna behåll mångfalden i urfolkskulturerna och på våra traditionella territorier måste urfolkskvinnorna dels återfå den urfolksrätt som lagstiftaren sedan länge förhindrat och dels måste vi själva sträva efter att uppnå den jämställdhet som urfolken hade före nationalstaternas bildande.

Sett i det perspektivet är det grundläggande att urfolkskvinnorna inkluderas i byggandet av moderna urfolkstrukturer och att vi inte längre väljer att acceptera den diskriminering som kvinnor utsätts för även mitt i det parlamentariska Europa.

Assimilering, diskriminering, extrem hunger & extrem fattigdom, klimatförändring, landgrabbing, militarisering, osynliggörande, trakasserier och hot & våld uppbyggda på rasismens grund, drabbar urfolkskvinnor runt om i vida världen.

Inte nog med att vi måste behålla mångfalden i naturen, vi måste även våga bryta de normer som blockerar vårt tankesätt och försämrar vårt agerande.

Urfolken är inte en del av problemet, urfolken är en del av lösningen och i den lösningen ingår urfolkskvinnornas rätt till självidentifikation och rätten att fritt & ohindrat själva få välja.

Idag bekräftar vi vår relation till Máttaráhkká och vår skyldighet till kommande generationer att upprätthålla fred, jämställdhet och rättvisa.

STEFAN MIKAELSSON, Sámediggi Áigi-presideanta.

Rannerud: Skogsstyrelsens åtgärder – tjugo år försent

Skogsbolagen måste ta mer hänsyn och lavtillgången säkras. Det är några av åtgärdsförslagen i Skogsstyrelsens första rapport om hur svensk skog ska klimatanpassas.

  • Storskogsbruket pekas ut som den part som måste förändras mest. Det för att passa in i framtidens klimatanpassade skogsbruk enligt Skogsstyrelsens rapport.
  • Det ger också positiva effekter för rennäringen. Men enligt kritikerna är reaktionerna för sent komna.
  • ”Åtgärderna kommer alldeles försent”, menar Jan Rannerud från Skogssamerna, tillika styrelseledamot i Sametinget.

Läs mer på Sameradions webbplats: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7404769&fbclid=IwAR1Pt6vP7X4vAgF2uH2F1w6XajmRBH8impMAbrEUO8uRa2ngMagekziZK4A