Presentation: Jan Rannerud, Renägare och kandidat till Sametinget för Vuovdega – skogssamerna.

Hej på er alla, mitt namn är Jan Rannerud och jag bor tillsammans med familjen i Storsele utanför Malå. Jag har levt med renarna hela mitt liv, allt rör sig runt renen och är därför en hjärtefråga.

Då jag varit sametingspolitiker vid sidan av renskötseln, jag började 2010 som aktiv politiker och valdes in i Sametinget 2013, har jag givetvis jobbat med alla frågor som Sametinget hanterar. Jag har suttit i styrelsen för Sametinget under 10 år och det har varit lärorika år. Framförallt att man hela tiden jobbar för det samiska folket. Jag har även lyft skogssamiska frågor t ex  att alla frågor inom renskötseln ska behandlas lika för alla samebyar. Jag har jobbat med Muoniofrågan där en återställd status som skogssameby är målet. Senaste 4 åren har jag varit ordförande i Rennäringsnämnden.

Vilka är dina tre hjärtefrågor inför kommande mandatperiod?

De viktigaste frågorna jag ser för den kommande mandatperioden är många men jag försöker här plocka några stycken som är viktiga för renskötseln, skogssamerna och för hela det samiska folket.

Jag har noterat att allt fler partier inrättar skogssamiska listor vilket är intressant då vi tydligen gör många bra saker, vill dock säga att det alltid är originalet man ska välja för att undvika dåliga kopior, det finns många exempel på detta.

Glöm inte att rösta i sametingsvalet, ni får gärna sätta ert kryss på mig men viktigast är att rösta.

1. Rennäringen, en ny rennäringslag som staten vill skapa med anledning av Girjas domen är nödvändig men faran är stor att det blir en ny statlig rennäringslag som inte löser de konflikter som den tidigare lagen skapade. Det är för mig viktigt att det finns en historisk betraktelse med i arbetet. Det är viktigt att man tar höjd för frågor om äganderätt, skogssamisk/fjällsamisk rätt och samisk rätt. Det är viktigt att samebystrukturen inte slås sönder i en strävan att alla samer ska finnas i en sameby då samebyn främst riktas mot renen och renskötseln. Att då samla allt under en sameby med alla samer som medlemmar är en omöjlig uppgift.
2. Rovdjurspolitiken, arbetet fortsätter med målet att antalet rovdjur ställs i relation till att max 10% skador uppstår. Decimering måste ske för att nå målet. Jag arbetar nu för att staten ska ersätta den uppkomna skadan fullt ut. Nytt ersättningssystem som motsvarar verkligheten är en annan fråga som vi arbetar med. Dagens system med arealbaserad ersättning är djupt diskriminerande mot skogssamebyarna och ska rättas till så att antalet rovdjur är vägledande för ersättningen.
3. Klimatstöd, vi har ett påbörjat arbete med ett klimatstöd som dels är ett stöd för anpassning till ett förändrat klimat dels är en brygga mellan katastrofskadeskydd och de förändringar som inte ersätts av katastrofskadeskydd men orsakar skada på renskötseln.
4. Ökat självbestämmande, vägen dit är att staten ger oss medel att bedriva politik på samma villkor som Sveriges riksdag. Alla politiker i Sametinget, nämnder mm skall ha ekonomiska förutsättningar att arbeta med samiska frågor utan att tvingas betala ur egen ficka. Ett politiskt kansli fristående från tjänstemannakansliet är en förutsättning, det bör inte vara förbehållet den politiska majoriteten att ha kanslistöd. En politisk sakkunnig ska vara opolitiskt stöd för det politiska arbetet i Sametinget.

Vad vill du att Sametinget ska ha uppnått efter kommande mandatperiod?

Min vision är att vi under den kommande mandatperioden kan fortsätta med det påbörjade arbetet så att vi kan visa framgång med rovdjurssituationen och ett klimatstöd som hjälper samebyarna med anpassning till ett förändrat klimat som vi inte kan stoppa bara lindra.