Vår vision om framtidens Sameting

Vi tror att det kommer bli en ny samepolitik men vi hoppas att man löser helheten. Det får inte skapas en ny politik på bekostnad av t ex renskötseln. Att ta jakten och fisket från samebyarna för att fördela till bosatta utanför renskötselområdet innebär en försvagad renskötsel och enligt min mening också ett ifrågasättande av statusen som urfolk.
Det som ger oss rätten att kallas urfolk bygger på våra näringars särart och då främst renskötseln, traditionell kunskap och språket. Att kalla jakten och fisket för en grund till urfolk vore likadant som att kalla alla som är med i jägarförbundet för urfolk. Jakten och fisket är nog mer att likna vid en binäring till renskötseln. Det är inte självklart att rätten till jakt och fiske för samer utanför rennäringen ska vara gratis. Ska samebyarna förvalta jakt och fiske uppstår kostnader och lämnar man renskötseln för att flytta till andra områden lämnar man även ansvaret.
Dock tror vi att det finns utrymme för att samer utanför samebyarna ska finna en plats i samebyarna där jakt och fiske kan utövas då vi tror att samebyarna med stöd av Girjasdomen kan ges rätt att förvalta jakten och fisket inom samebyn. Den jakt och fiske som nu hyrs ut av staten kan mycket väl inrymma de samer som är utanför samebyarna.
Fortfarande gäller att en ny politik inte ska ske på bekostnad av samebyarna för då bygger vi murar mellan samer.
Det framhålls från dagens ledning att klimatfrågan ska lösas genom en ny programperiod med EU-stöd. Det tror vi inte på. EU kommer inte att lösa klimatfrågan med stöd för då hade vi inte haft dessa problem. Det finns redan idag EU-medel i programmen för miljöåtgärder men ingen söker för ingen vet om att de finns. Det är en brist hos Sametinget. De befintliga programmen är inte anpassade till samiska näringar. Vi stöder åtgärder som minskar klimatpåverkan men då måste vi begära årliga anslag som ger oss redskap att jobba vidare med. Vi menar att betesproblem som uppkommer på grund av klimatförändringen ska betraktas utifrån det scenariot och inte felaktigt kallas för katastrofbidrag för det ger fel signaler där lösningen inte ligger i klimatanpassning. Samebyarna måste ges medel för klimatplaner där en akututfodring under kort tid eller utfodring i väntan på hopsamling av renar inför flyttning kan inrymmas. Det är inte samebyarna som orsakar problemen.
Vår vision förutom ny politik är att ILO169 ratificeras och att urfolksdeklarationen verkligen implementeras som man lovat i FN. NSK kommer att antas efter de nödvändiga justeringarna eftersom staten tar till sig omvärldens krav på samiskt självbestämmande. Givetvis händer inget om vi samer själva inte driver på frågorna.
När vi har självbestämmande i alla frågor som rör det samiska folket, ekonomiskt vilket betyder att vi verkligen kan förverkliga de reformer vi äskar medel för varje år och att vi själva kan fördela dessa medel enligt beslut i plenum samt att vi själva avgör de kulturella frågorna.
Alla samiska frågor har flyttats till sametinget och vi har en konsultationsordning som tvingar staten och exploatörer att lyssna till de som berörs då närmar vi oss den vision Vuovdega siktar mot.

Den mest akuta frågan är rovdjursförvaltningen, i renskötselområdet måste den överföras till Sametinget annars har vi överlåtit åt en statlig myndighet, Naturvårdsverket, att avgöra om rennäringen ska existera eller om den samiska näringen ska bedrivas traditionellt eller i hägn.
Detta ska avgöras av samerna själva. Vi vill att Sametinget blir förvaltande myndighet för rovdjur i renskötselområdet.
Med ett ekonomiskt självbestämmande ska vi förverkliga vår samepolitik som innehåller bl.a. språket. Vuovdega vill stärka språken inte skapa ett riksspråk, språket är en avgörande del för ett urfolk och detta ses inte minst i kriterierna till röstlängden. Vi vill utöka sameskolorna, inte lägga ner, vilket är fullt genomförbart med utökade ramar. Samiskans utsatthet kommer att motivera ökade anslag. Förvaltningskommunerna är en viktig bricka i språkarbetet och vi vill stärka arbetet med samisk inriktning i förskolan för att ge de riktigt unga en bra start med språket. Vi tror att det är möjligt, trots att språklagen inte kräver det, att med ökad samisk inriktning stärka språket.

Jämställdhet måste bli ett begrepp och inte något som tas fram inför valen. Det är inte rätt att betala förmånsskatt för barnpassning när man jobbar politiskt, detta drabbar nästan uteslutande kvinnorna och då unga kvinnor som verkligen saknas i politiken. Med en jämställd politik vet vi att de unga och särskilt unga kvinnor med familj vill engagera sig i vår framtida politik.
Det är av stor betydelse för samisk slöjd att öka stödet till sameslöjdstiftelsen men då också att ställa krav på resultat inte minst för att öka antalet utövare. Vi ser att antalet minskar i vårt område och då särskilt hårdslöjden. Det måste bli tydligare att slöjdare har rätt att hämta material på statens marker utan att behöva tillhöra en sameby, även om det framgår av Rennäringslagen. Det är inte Länsstyrelsen utan Sametinget som i framtiden ska medge tillstånd att hämta material. Det är också viktigt att skydda samisk slöjd från kommersiellt utnyttjande från andra än samer. Det bör utredas om skydd mot mönsterintrång kan hävdas i lag.
Vuovdega driver i ledning en politik som är transparent, alltså öppen för insyn.
Vi vet att en öppen politik skapar ett förtroende som också skapar samarbete mellan partier.
Med en förutsägbar politik tror vi att samer inom och utanför samebyarna kan komma överens om en ny politik där alla har en plats. Vet man konsekvenserna kan man mötas och lösa problemen. Vuovdega har en politik som omfattar alla delar av det samiska samhället.
Vuovdega vet att med oss i ledning finns inget utrymme för dagens skrämselpolitik, för samer i samebyar vill inte att samer utanför ska försvinna och tvärtom. Det är partierna politik som byggt upp detta synsätt.
Slutligen vill vi bara säga att om motioner är ett mått på hur väl man arbetar politiskt kan vi försäkra våra väljare om att det kommer nya motioner från Vuovdega under den kommande mandatperioden.
Detta är något av vad vi har framför oss, det finns mycket mer att arbeta med men vi fortsätter att sätta press på politiker och regering.
En röst på Vuovdega öppnar ett nytt spännande Sameting där framtiden ligger öppen.

Mandatperioden 2013-2017 – en försiktig analys
Vi förordade en parlamentarisk styrelse men majoriteten ville ha en proportionell styrelse.
Styrelsen fungerade som vi misstänkte som en parlamentarisk styrelse där vi visserligen under första tiden kunde lägga egna förslag till politik men dessa hamnade som punkter långt ner i dagordningen och bordlades alltid.
Informationen var på den nivån att folk utanför styrelsen visste mer än vi.
Vi i valsamverkan, med SáR och Guovssonásti, hade ett genomtänkt program som skulle driva Sametinget framåt politiskt. 11 punkter med politiskt arbete som periodens majoritet nu menar är deras förtjänster.
En fråga vi drev var att få en t ex. konsultationsordning med regeringen, övriga frågor var Rennäringspolitiska programmet, fortsatt dialog om Nordisk samekonvention om innehållet, Hälso- och socialpolitiskt program ska utformas, ökat stöd för förebyggande insatser inom psykosocialohälsa mm. istället blev frågor som Abelvattensbommen, enskilda märkesärenden och andra frågor som myndigheten normalt handlägger viktigast.
Valet i USA gav mig en ahaupplevelse, jag tror att Trump har kopierat svenska Sametingets styrelse. Ingen information, ilska när man ställde frågor och inga svar. Undvika media osv. Alternativa fakta finns det gott om, men jag hörde nyss en möjlig orsak, ”killgissning”, som man har man alltid rätt även om man har fel och det ligger i systemet att som man vet man mer än kvinnor. Märkligt men en trolig förklaring när man lyssnat till styrelsens ordförande.
Vid sista styrelsemötet i Lycksele blev påhoppen för grova och vi vägrade att fortsätta i cirkus JoF.
Det viktigaste i sametingets ledning är enligt vår mening att det finns en öppenhet, allt annat skapar misstänksamhet och minskar förtroendet för ledande politiker men även för de politiker som sitter utanför styrelsen. Vad som nu krävs är ett enormt arbete för att återupprätta politikernas heder vilket jag tycker är ett mycket onödigt arbete. Den tiden skulle behövts på annat håll. Utan förtroende kommer Sametingets politiska arbete att haverera, inga unga vill engagera sig för det ger ändå inget och då kommer politikersläktet till slut att dö ut. Vi blir för gamla, tiden springer ifrån oss, det fungerar inte med gamla värderingar i en ny tid.
Få motioner men förhoppningen var att jobba inom styrelsen med de förslag vi hade. Tyvärr klarar inte styrelsen av att hantera motioner och då blir de utan verkan. Beslutade motioner ska verkställas men resultatet är att de blir liggande och under kommande plenum beslutas nya liknande motioner som ledsamt nog hamnar i Sametingets stora arkiv.
Vi kunde i och för sig ha lagt många motioner och sagt ser ni vad bra vi är men det känns ganska meningslöst då motioner som inte verkställs till slut rensas ut.
Jag personligen förstår nu varför partier i ledning förlorar på att leda. Man verkar inte klara av att föra en egen politik utan blir bara en ministär som verkställer plenumsbeslut. Att då hävda att det är den egna politiken blir bara patetiskt. Beslut som går igenom i plenum står oftast alla bakom så vi är ju också delaktiga.
Vi får ofta höra att vi sitter i knä på SáR men då vi hade en valsamverkan med ett gemensamt program kan lika gärna säga att SáR sitter i vårt knä. Vårt samarbete den gångna perioden har fungerat väl då vi hade stort förtroende för varandra och en öppenhet över våra egna frågor vilket betydde att inga konflikter oss emellan funnits.
Den nya mandatperioden är ett oskrivet blad och då får vi se hur samarbetet ska fungera men ett samarbete förutsätter fortsatt förtroende och den diskussionen tar vi i partiet under årsmötet i juni. Vi kanske till och med får egen majoritet men vi tror fortfarande på breda överenskommelser.
Vi tror att med oss i ledning kommer politiken att lyftas flera steg framåt. Vi kommer i varje fall inte att ägna oss åt att strida med kansliet om myndighetsutövning i enskilda ärenden.
En röst på Vuovdega betyder att politiken får en möjlighet att växa.
För partiet Vuovdega.
Jan Rannerud