Kort presentation: Jonathan Sagelind heter jag, är 33 år och bor i Luleå. Mina föräldrar härstammar från grannbyarna Vuoddas och Flakabergsåsen inom Gällivare skogssameby. Jag är utbildad socionom, specialiserad inom våld i nära relationer samt missbruk och arbetar statligt.

Vilka är dina tre hjärtefrågor inför kommande mandatperiod?

Mina tre viktigaste frågor är språket, bättre samarbeten inom Sametinget samt motverka samehat.

1. Jag bor i en förvaltningskommun av det samiska språket och mina barn går på samiskspråkig förskoleavdelning, som fungerar bra. Det finns dock stor förbättringspotential i min kommun gällande samiskaundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. Denna typ av ”lyx” finns inte i alla kommuner. Jag vill driva på sametinget att engagera sig mer i utvärderingar av hur förvaltningskommunerna sköter sin samiskaundervisning. Kommunerna får statliga bidrag för detta och vi har rätt att ställa kravbilder att exempelvis samiskan på förskolan ska fungera lika bra som den gör i Luleå och samiskan i grundskolan ska fungera lika bra som i Umeå. Vidare vill jag att sametinget i större utsträckning backar upp de samiska röster som vill att sin kommun, exempelvis Bodens kommun, också ska bli förvaltningskommuner. Jag tar inte ifrån oss vårt eget ansvar att försöka återta språket, men vill samtidigt trycka på vikten i att vi får den utlovade hjälpen för att uppnå bra resultat.

2. Ska man uppnå positiva resultat behövs samarbeten och ett mer enhetligt Sameting. I media framförs ofta de frågor sametinget tycker olika, vilket är naturligt, men samtidigt eldar det på polariseringen mellan olika väljargrupper. Jag vill att vi politiker lägger större fokus på att visa på den enighet vi, som är företrädare för det samiska folket, också har i vissa frågor och där är extra tydliga med budskapet att det är ett enat sameting som gjort ett ställningstagande.

3. I vårt samhälle förekommer det än idag hat mot samer. Min känsla är att hatet trappas upp allt mer och där bär sametinget ett stort ansvar i att vara en gemensam röst och ställa krav på våra statliga myndigheter. I Kanada har staten kommit längre fram i urfolksfrågorna än i Sverige där de exempelvis 30 september har en temadag, ”National Day for Truth och Reconciliation”, där skolelever och andra bär orange tröja för att uppmärksamma de grymheter deras urbefolkningar fått utstå. Varför har inte Sverige en sån dag? Där skolor, myndigheter och kanske också statliga bolag tar sig lite tid för att öka kunskapen om oss samer och därigenom motverka rasism. 

Vad vill du att Sametinget ska ha uppnått efter kommande mandatperiod?

Förhoppningsvis mer av det jag nämnt ovan, även om det är komplexa frågor. Det viktigaste i slutändan är att de låsningar som finns/kommer ske i vissa frågor på grund av oenighet, inte bromsar upp de frågor vi är eniga i. Vi är valda av det samiska folket och folkets bästa ska alltid gå före personlig politisk prestige.