Johan Skogsfeldts rapport från rennäringsnämden

Rapport rennäringsnämnden                        2015-04-07

Sametingets rennäringsnämnds redovisning till plenum i Arvidsjaur

Denna redovisning omfattar tiden från 14 januari 2015 till och med den 8 april 2015

Rennäringsnämnden har haft följande protokollförda möten

15 februari 2015                                  Telefonmöte

10 mars 2015                                        i Umeå

Rennäringsnämnden och näringsnämnden har även varit värd för sametingets näringslivskonferens i Umeå den 10-11 mars 2015

Representation

2015-01-22                                           Överläggningar med sametingets styrelse angående arbets- och delegationsordningen

2015-01-22                                           Sametingets nämnder och styrelse hade överläggningar med samiska riksorganisationer i Kiruna

2015-02-03–04                                    Deltagit vid rovdjursgruppens möte i Umeå

2015-02-11                                           Deltagit vid toleransnivåmöte mellan Jijnjevaerie och länsstyrelsen i Jämtland

2015-03-04                                           Telefonmöte inventeringsutvärderingsgruppen

Beteskrisen i landets samebyar

Betessituationen i vinter har gjort att 30 samebyar ansökt om bidrag för utfodring, s.k. katastrofskadeskydd.  I 29 av dessa samebyar har det konstaterats att betet är helt låst.

Enligt 35 § Rennäringsförordningen (1993:384) får katastrofskadeskydd i mån av tillgång lämnas till samebyarna för att täcka kostnader som uppstått genom synnerligen svåra betesförhållanden. Bidrag får lämnas med högst 50 procent av verifierade foderkostnader. I dagsläget har rennäringsnämnden budgeterat 3.9 miljoner kronor för detta, det är dock osäkert om detta räcker till varför en ansökan om ytterligare medel har insänts till landsbygdsdepartementet.

Riktlinjer skadeförebyggande åtgärder

I diskussionen om riktlinjerna framkom att nämnden var enig om att den effektivaste primära förebyggande åtgärden är att ta bort den skadegörande rovdjuret (skyddsjakt), efter bedömning kan även sekundära åtgärder vara stödberättigade. Efter diskussionen återremitterades riktlinjerna för fortsatt beredning

Ansökan skadeförebyggande åtgärd

Njaarke sameby har 150116 ansökt om 90 000 kronor i bidrag för att kunna genomföra ”skadeförebyggande åtgärder” vid skyddsjakt på tre lodjur. Samebyn befinner sig i en sådan situation att skyddsjakt är den mest realistiska åtgärd att utföra. Sekundärt måste samebyn skydda ca 500 renar med inhägnad och utfodring under genomförandet av skyddsjakten. Av tjänsteanteckning framgår att länsstyrelsen i Jämtland ger bidrag med halva kostnaden Sametingets rennäringsnämnd gör en helhetsbedömning i ärendet och beslutar: att ge 45 000 kronor i bidrag till Njaarke med motiveringen att huvudåtgärden är skyddsjakt.

Inventeringsutvärderingsgrupp

I kontakter med naturvårdsverket angående inventeringsföreskrifterna anser de att det är för tidigt att utvärdera innan det gått minst 3 år. Enligt uppgift ska man kunna göra tillägg i föreskrifterna. Detta gör att vi själva måste agera för att få till godtagbara kriterier för rovdjursinventeringen. Sametinget har tillsammans med SSR bildat en arbetsgrupp som ska göra en egen utvärdering av de nya instruktionerna. Ett första uppstartsmöte har hållits på telefon. Där bestämdes att synpunkter på kriterierna skall inhämtas och skickas in.  Tidsplanen är att till det planerade mötet i maj skall inkomna synpunkter sammanställas. I augusti bör utvärderingen vara klar, helst tidigare.

Näringslivskonferensen

Under dag ett informerades om Sametingets framtida samepolitik, renbruksplaner/Irenmark, riksintressen, storslagen fjällmiljö, CBD, Sametingets förstudie om samisk strategi kring näringslivsutveckling samt språkrevitalisering. Dessutom gavs möjlighet till enskilda möten med handläggare och politiker

Rovdjursfrågor

Rennäringsnämndens ordförande Torkel Stinnerbom inleder samebykonferensen. Stefan Forsmark, rovdjurshandläggare, föredrar och svarar på frågor tillsammans med Torkel.

En samebyrepresentant ansåg att det är Staten som ska står för hela kostnaden för rovdjursersättningen och inte bekostas till viss del av främjande anslaget. Frågan ställdes också om hur Sametinget jobbar med det? Jobbas det politiskt i den frågan och finns det någon lobbyverksamhet? Från förvaltningen sida så sker ingen lobbyverksamhet utan arbetet sker genom kontakter med departementen. Det politiska arbetet sker av varje politiker på eget initiativ och det finns inte heller någon organiserad lobbyverksamhet på politisk nivå.

Frågor som ställdes

Förvaltningsverktyg för toleransnivåer

Arbetet skiljer sig från län till län. Hur arbetet fortlöper gås igenom. Verkar gå trögt i alla län. Vissa samebyar säger sig ha svårt att tillämpa verktyget. En del byar har gjort klart uträkningar men kvalitetssäkring är kvar att göra. Andra byar har knappt börjat.

Skadeförebyggande åtgärder

Förut har skadeförebyggande åtgärder som utbetalats till samebyarna dragits av från samebyn slutgiltiga rovdjursersättning. Så är det inte nu mer. Skadeförebyggande åtgärder har inget eget anslag ut tas från främjandeanslaget. Samebyarna anser att medel till skadeförebyggande åtgärder inte ska tas från främjandeanslaget utan det ska tillskjutas nya pengar från Staten. Länsstyrelsen har vi flertalet tillfällen kontaktat Sametinget om man kan använda skadeförebyggande åtgärder istället för skyddsjakt. Sametinget anser att man ska tillämpa försiktighetsprincipen innan man ersätter skyddsjakt med skadeförebyggande åtgärder. Samebyarnas renar ska inte behöva flytta på sig för rovdjuren d.v.s. inte ersätta skyddsjakten med skadeförebyggande åtgärder.

Frågor ställdes om kostnader vid skyddsjakt(t.ex. kostnader för helikopter) kan användas inom åtgärden skadeförebyggande åtgärder. Rennäringsnämnden är positiv till detta.

Inventering

Inventeringsinstruktionerna är reviderade. De har tillämpas i 1 år nu och de är inte acceptabla i dagsläget. Dessa är inte utvärderade. Sametinget anser att efter 1 år är det nödvändigt att utvärdera. Naturvårdsverket och norska myndigheter anser att 1 år är för kort tid för att börja utvärdera. Det hölls ett möte i Trondheim november 2014. Deltagare på det mötet var Naturvårdverket, länsstyrelserna på svensk sida och motsvarande myndigheter(Nina, fylkesmannen) på norsk sida. Varken Sametinget eller SSR var inbjudna. Inte heller NRL är involverade i detta arbete. Sametinget och SSR bjöd i princip in sig själv till detta möte. Utvärderingsfrågan var ej med på dagordningen. Dagordningen var strikt hållen så varje försök att lyfta frågan om utvärdering stoppades. Sametinget och SSR anser att de själva måste agera för att få till godtagbara kriterier för inventering. De har bildat en arbetsgrupp som ska utvärdera de nya instruktionerna. Ett första uppstartsmöte har hållits på telefon. Tidsplanen är att vid nästa möte i maj ska all inkommen information sammanställas. I augusti ska utvärderingen vara klar. Torkel redovisade att då det gäller inventeringskostnaderna att alla samebyar inte lämnar in redovisningar för hur mycket inventeringen kostar. Det blir då svårt för Sametinget att äska om att öka anslaget för inventering. Samebyarna måste bli bättre att lämna in dessa uppgifter. Sametinget bör även undersöka om det går att använda Tjernobylsersättningarnas tariffer för att redovisa inventeringskostnader.

Särredovisning är då en föryngring inte uppfyller alla kriterier fullt ut men länsstyrelsen har beslutat redovisa den föryngringen som ersättningsberättigad föryngring. Det förekommer uppgifter om att Viltskadecenter har mandat att ändra inventeringsresultatet(ta bort särredovisade föryngringar) som länsstyrelsen och samebyarna kommit överens om. Det stämmer inte. Det är Länsstyrelsen som beslutar om särredovisningar.

En kommentar var att det är bra att samebyarna får ersättning för särredovisade föryngringar men konstigt att de inte räknas in i sammanställningen av den totala rovdjurspopulationen.

En samebyrepresentant tyckte att samebyarna ska strunta i inventeringen. Det är ju i princip omöjligt att få till en ”säker föryngring”. Det är ett moment 22 fall, för inventerar man inte så blir inventeringsresultatet felaktigt(för lågt) och samebyarna kan inte åberopa t.ex. skyddsjakt. Även rovdjursersättningen blir felaktig(för låg).

  • 5-fall
  • 5-fall är då inventeringen omöjliggjorts p.g.a. dåliga inventeringsförhållande. Man tar då ett genomsnitt av de tre senaste åren det varit möjligt att genomföra inventeringen. Antalet § 5-fall har ökat. Det var 14 stycken i år. Orsaken till det är att det varit svåra inventeringsförhållande men även det nya hårdare kriterierna kan vara en orsak. § 5-fall ska användas efter samråd mellan samebyn och respektive länsstyrelse.

En sameby representant frågar om Sametinget har någon strategi om att förbättra/förenkla rovdjursinstruktionerna och storleken på medlen för inventeringen. Sametinget arbetar med utvärdering av instruktionerna i arbetsgruppen de bildat med SSR. Rennäringsnämnden jobbar med att få en höjning av värdet på en föryngring samt inventeringsersättningen till samebyarna.

Övrigt

Hur ligger det till med beteskrisen? Utbetalningen?

Extra pengar är äskade men inget svar har kommit än.

Sametinget vet ännu inte hur stor kostnaden är.

Sammanställning håller på att göras nu och ska vara klart inom en snar framtid.

3,9 miljoner är budgeterat. Det kanske räcker det vet inte Sametinget ännu.

Lars-Ove Sjajn redovisar arbeten som gjorts för alternativa lösningar istället för utfodring. Dessa förslag till lösningar måste komma från samebyarna själva. Det vet bäst vilka lösningar som är bäst för respektive sameby. Det är svårt att hitta generella lösningar utan det måste vara specifika lösningar för varje sameby. Sametingets

Skogssamisk kulturfestival

Vuovdega firar 20 år som samtingsparti och det uppmärksammar vi med att tillsammans med Malå Sameförening anordnar en skogssamisk kulturfestival. Partiet inbjuder medlemmar att delta under lördagen den 17 augusti. Vi kommer att anordna föreläsning med Patrik Lantto och Eivind Torp. Patrik Lanttos föreläsning; Skogssamisk politisk mobilisering som en kraft i sig och en kraft i samerörelsen: En historisk tillbakablick. Läs mer

Vuovdega-Skogssamerna 20 år

Vi kommer att uppmärksamma att det är 20 år sedan partiet valdes in i Sametinget första gången. Detta kommer vi att göra med ett seminarium och andra trevligheter i Malå den 17 augusti.
Malå Sameförening kommer att arrangera en skogssamisk kulturfestival under veckan 12 – 18 augusti varför det passar bra att partiet träffas i Malå för vårt firandes.
Program för firandet kommer när det är klart.

Valet är över för denna gång…

Jag ska börja med att tacka er som gjort valresan möjlig nämligen alla ni som röstade på Vuovdega. Jag vill också tacka alla medarbetare för den tid ni lagt ned. Trots kort tid för förberedelser och tunga avhopp där nästan all erfarenhet försvann.
Läs mer

Val- och vårhälsning

Här kommer en val och vårhälsning. Jag heter Jan Rannerud och är partiledare för Vuovdega sedan 2011. Vi är ett parti som arbetar mot framtiden med tidigare mandatperioder i minnet och kommer med lärdom av misstagen att föra samepolitiken framåt.
Läs mer

hög tid för ny samepolitik

plenum_vilhelmina_2013
Inledningsanförande vid Sametingets allmänpolitiska debatt den 19 februari av Marina Nilsson Ederlöf:

 

Den nuvarande mandatperioden har präglats av en politik som ägnat den mesta tiden åt angrepp mot personer och partier. Sakfrågorna har närmast viftats bort då de enligt vissa ledamöter har tagits upp av fel personer. De frågor som finns på föredragningslistan i dag förstärker intrycket av en kamp mellan renägande och icke renägande samer. Frågan alla samer och särskilt de folkvalda ledamöterna måste ställa sig är: ska kommande mandatperiod fortsätta i samma spår? Ska ytterligare fyra år av politiska motsättningar och uteblivna reformer späda på missnöjet och öka kraven på en nedläggning av Sametinget? Det är inte roligt vara politiker och hela tiden tvingas försvara Sametinget som företeelse.
Läs mer