Sametingspartiet Vuovdega-Skogssamernas årsmöte 2020

Partiets medlemmar, gamla som nya, hälsas välkomna till Vuovdega-Skogssamernas 27:e årsmöte!

Datum:       Söndag den 22 november 2020, kl. 10:00, OBS! mötet startar utsatt tid.

Plats:         Digitalt via länk på grund av covid-19 beräknad tid ca 6 timmar.

Förslag till dagordning

  • § 1 Öppnande av årsmöte
  • § 2 Val av mötesordförande och mötessekreterare
  • § 3 Val av två justerare, tillika rösträknare
  • § 4 Fråga om mötets utlysande
  • § 5 Fastställande av röstlängd och fullmakter
  • § 6 Fastställande av dagordning
  • § 7 Föregående årsmöte
  • § 8 Vuovdega-Skogssamernas verksamhetsberättelse
  • § 9 Föredragning av resultat och balansräkning 2019
  • § 10 Revisionsberättelse för 2019
  • § 11 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för 2019
  • § 12 Budgetförslag för 2020
  • § 13 Val av partiets och styrelsens ordförande
  • § 14 Val av ledamöter och ersättare
  • § 15 Val av firmatecknare, två stycken
  • § 16 Val av revisorer och en ersättare
  • § 17 Val av valberedning
  • § 18 Ekonomi per 1 september, aktuell ställning.
  • § 19 Fastställande av medlemsavgift
  • § 20 Partiets verksamhetsplan 2020-2022, medlemsmöten mm
  • § 21 Läget i politiken, vilka skogssamiska frågor som drivs, covid-19, Sametingets styrelse, frågestund.
  • § 22 Nämndernas redovisning, möjlighet till frågor.
  • § 23 Övriga frågor
  • § 24 Mötet avslutas

Partiet kan inte bjuda på lunch som tidigare år av naturliga skäl. Det som är speciellt med digitala möten är att man måste anmäla sig till Jan Rannerud, 070-600 80 76, jan.r@live.se eller Marina Nilsson-Ederlöf, 070-659 43 85, marina.ederlof@brinet.nu 
för att erhålla en särskild länk för uppkoppling. Det betyder att man måste ha en ”smart phone” eller en dator med kamera för att delta via video. Det går även bra med telefonuppkoppling via samma länk men då utan bild.
Det betyder även att man måste vara medlem i partiet med avgiften betald.

Partiet kan tyvärr inte tillåta närvaro för någon annan än de som skall delta på plenum på grund av hotellets Corona regler då partiets avdelning är stängd för övriga gäster.

På hemsidan www.vuovdega.se finns även uppgifter om medlemsavgift och bankgiro. Partiets bankgiro är 5038-8438. Medlemsavgiften är 100 kr.

Valberedningen, gm Nils-Johan Rannerud, 073-830 32 50, nilsjohan_rannerud@hotmail.com tar mycket gärna emot förslag till styrelse.

Regler för digitalt möte

  1. Uppkoppling bör ske senast 30 minuter innan mötet startar för att man kan få hjälp om något inte fungerar.
  2. Mötet kommer att ajourneras var 40:e minut under 5 min för en bensträckare.
  3. Vi kommer under mötet att infoga en längre paus i minst 30 minuter för fika/lunch mm.
  4. Upprop efter § 3 för att valda justerare skall kunna anteckna närvarande.
  5. För att vara säker på att alla deltar kan upprop komma att göras efter varje beslut.
  6. Man begär ordet genom att trycka på handen i bildens nederkant eller säger sitt namn.
  7. Tänk på att stänga sin mikrofon när man inte har ordet för att inte störa i onödan.
  8. Tänk på att ni som har kamera är i bild så att ni inte visar något ni inte vill visa.
  9. Handlingar kan skickas digitalt under pågående möte om ni begär det och om det finns inskannat annars kommer de efteråt. E-postadress lämnar ni när ni får länken.

Minnesord

Den 14 oktober 2020 nåddes vi av budet att Ingvar Larsson en aktad man i renskötarleden lagt ner sin stav. Han vigde sitt liv åt renen och renskötseln. Som 14 åring började han sin långa bana inom renskötseln. Han fick överta renarna efter sin far Wille som hastigt gick bort. En farbror åt Ingvar kom att bli hans trygghet arbetet i renskogen. Han kom att uppleva både med- och motgångar i renskötselarbetet. Ingvar var en stor renmärkeskännare och de marker som han verkade i kände han som sin egen byxficka. Han satt som ordförande i Västra Kikkejaurs sameby i flera decennier. Där kom hans kunskap väl till pass då han förde samebyns talan mot bland annat stat och kommun. Otaliga var alla sittningar som han hade med dåvarande Domänverket och andra skogsbolag. En stor förespråkare för oss skogssamer och en man med mycket kunskap har lämnat oss i stor sorg.

Vila i frid.

Yttrande angående ram för utredning av rennäringslagstiftningen

Skrivelse till Näringsdepartementet

                                                                                                              

Inledande kommentarer

Sámidiggi Bellodaga Vuovdegat/Sametingspartiet Vuovdega tackar för möjligheten att lämna synpunkter i detta skede. Det är för oss värdefullt även om vi formellt inte beslutar om direktiven.

Vuovdega ser dock att det trots storleken på detta ärende lämnas kort tid till svar, möjligheten att hålla en skriftlig procedur kompenserar till viss del detta förhållande.

Det är ur vår synvinkel bra med en bred uppstart och vår förhoppning är att när inledningen är över läggs fokus på den part som berörs på ett avgörande sätt. Den samiska befolkningen bör då vara en självklar part i det fortsatta arbetet och då med Sametinget som samlande aktör.

Med det menar vi att samerna måste vara delaktig i arbetet och att man från utredningens sida beaktar att samerna inte är en homogen grupp utan består av renägande samer som delas i flera grupper, fjällrenskötsel, skogsrenskötsel och koncessionsrenskötsel för att nämna några. Traditionell samisk näring omfattar även jakt, fiske och samiskt gårdsbruk. Turism och duodji (slöjd) med flera grenar.

Vi ser fram emot en utredning som tar fasta på det samiska samhället med alla dess näringar där rennäring naturligt tar stor plats. I en sådan utredning är det vitalt att experter som har god kunskap i näringarna deltar i arbetet men också att samiska sakkunniga inom de områden som behandlas bereds plats.

Vuovdega menar också att en så komplex fråga som en översyn av den sektorslagstiftning som både reglerar näringar såväl som enskildas rättigheter väl kan beslutas som delbetänkanden för att göra ändringar mer lätthanterliga. Vi vill även peka på att komplexiteten med samer bosatta i hela landet ökar krav på bred genomlysning.

Sammanfattning

Sámidiggi Bellodaga Vuovdegat anser inledningsvis att texten pekar på att tidigare utredningar inte beaktats och då särskilt vad gäller skogssamisk renskötsel.

Vuovdega anser dock att det är nödvändigt med en ny samepolitik men det bör vara en bred bas som inte begränsar samernas rätt till självbestämmande.

Att inte anse samebyar nedanför odlingsgränsen berörda är förödande dels för samerna som folk men särskilt för skogssamerna med en rennäring som helt kan mista status som samisk näring, konsekvensen kan bli ett delat folk och att ge olika starka rättigheter till en del av samerna innebär att man från statens sida öppnar för en segregation av sällan skådad omfattning.

Vuovdega ser fram emot en samisk delaktighet i denna utredning och förutsätter att sakkunniga från alla delar av det samiska samhället bereds möjlighet att delta.

Vuovdega ser det även som positivt att departementet öppnar för att Sametinget kan föreslå experter som deltar i utredningen.

Vuovdega lämnar nedan sina synpunkter i detalj på utkastet och förutsätter att vi fortsatt får möjligheten att komma med inspel och synpunkter.
Vuovdega vill även påpeka att vi i stort sett begränsat oss till dokumentet ”Utkast till ram för utredning till sakråd” och menar att yttrandet därför inte berör en eventuell genomarbetning av hela rennäringslagen. Ett sådant yttrande kräver mer tid och interna överläggningar.

Vuovdegas yttrande över utkastet

Upplåtelser och rättigheter till land och vatten

Detta avsnitt i utkastet kräver en särskild genomgång då det blir avgörande för fortsatt utredning.

Här menar många att det endast är §§31-34 som behöver ändras och det är sant men med viss reservation för att det inte går att ändra paragrafer i en lag utan konsekvenser i övriga delar.

Domen i målet har förändrat rättsläget vilket också nämns i texten, formuleringen bör dock ändras då den skapar ett osäkert utgångsläge.
Skall det utredas i två delar ovan respektive nedan odlingsgränsen blir uttrycket nordliga samebyar olämpligt med tanke på att odlingsgränsen går genom hela Västerbotten.

Övriga samebyars rätt till jakt och fiske på statens mark såväl som enskild mark är redan fastställd och kommer inte att kunna ändras. Vi påpekar dock att det är medlemmarna i samebyn som har renskötselrätten då en sameby inte är en fysisk person och därmed inte kunnat upparbeta sedvana. Rätten torde endast kunna regleras i frågan om upplåtelse till andra utanför samebyarna och då endast vad avser jakt och fiske då renskötsel förutsätter medlemskap. Se tidigare utredningar om den s.k. dubbelregistreringen av jakten vilket kan bli en fråga om HDs dom om ensamrätt ska gälla.
Problemställningen gäller speciellt det faktum att alla medlemmar i skogssamebyar har jakt och fiskerätt nedan odlingsgränsen men ovan lappmarksgränsen med undantaget att några skogsbyar har små områden ovan odlingsgränsen.

Vuovdega menar att första steget måste vara att implementera skogssamerättsutredningen från 1997, dnr 6.2.7–1997-9, som slog fast att inom samebyarnas åretruntmarker skall skogssamerna ha samma rätt oavsett var renskötseln bedrivs.

Om rättsläget inte jämställs mellan fjäll och skog riskerar skogssamernas rättsliga ställning att urholkas så att begreppen urminnes hävd och sedvana som vedertagna begrepp kan komma att upphöra för skogssamernas del.

Det måste även beaktas att renskötselrätt tillkommer hela den samiska befolkningen men begränsas av den enskilda samebyn vilket skapat ett rättsosäkert läge där en sameby utan särskild prövning kan frånta en same rätten att tillhöra en sameby som då även förlorar rätten att utöva den rätt som tillkommer en same enligt portalparagrafen i Rennäringslagen.
På längre sikt kan hela släkten raderas ut från sin samiska rätt.

Det är vitalt att rätten för alla samer tydliggörs då den blir avgörande för en ny lag. Till detta måste även läggas de konventioner och instrument som antagits av FN med starkt stöd i folkrätten. Som exempel det som sägs i urfolksdeklarationen, ICCPR artikel 27 och ILO 169 artikel 8 och att Sverige självständigt menat att man följer dessa delar även om man inte fullt ut ratificerat dessa. Det finns också en HD-dom avseende Nordmalingsmålet likväl som Talmadomen som pekar på stark samisk rätt.

Vi uppfattar utkastet så att det inte formellt handlar om äganderätt till statens mark men vi tänker nog att utredningen ändå tittar noga på frågan.

Vi vänder oss mot att man formulerar sig så att lagstiftningen skall utgå från hur rätten till jakt och fiske skall regleras, det måste snarare uttryckas hur denna rätt tydliggörs i lagstiftningen samt att det tydliggörs att den rätten kan upplåtas enligt HDs dom.

Formuleringen övriga samebyars eventuella rätt ger också skenet av att det är en rätt som kan förlora sitt stöd i lagen vilket blir anmärkningsvärt då den rätten redan finns, vad domen gäller är hur upplåtelser skall ske och inte att rätten kan ifrågasättas. Fortfarande måste man vara medveten om att den samiska rätten tillkommer varje enskild same och får inte anses vara kollektiv, att administrera rätten är en annan sak då det kan ske i kollektiv form.

Det blir även viktigt hur rätten förvaltas av samerna gemensamt och det belyser vi i senare avsnitt om samebyar.

Hänsyn vid markanvändning

Hänsynsfrågan har alltid haft stor betydelse för samiska näringar. Rennäringen som areell näring har nedan odlingsgränsen alltid fått stiga tillbaka för samhällsviktiga ändringar vilket medfört att främst skogssamerna drabbats genom olika exploateringar, hårt skogsbruk mm och oftast med blygsamma ersättningar.

Det är bra att den frågan tas upp då dagens samhälle måste bygga på ett förnyelsebart förhållningssätt, inte minst då Sverige antagit Agenda 2030 som särskilt menar att inget område får ta plats från andra områden.

I dagens Rennäringslag finns inget egentligt lagrum för skydd av betesmarker främst då det är en sektorslag som skall vägas mot andra lagar. Skall en ny lag användas som lagrum i reglering och lagföring mot samiska intressen måste det omvända också gälla. Idag kan Rennäringslagen svårligen användas som lagrum för samerna snarare mot samerna.

I detta sammanhang är det viktigt att utgå ifrån samebyarnas åretruntmarker som ett begrepp då ett troligt scenario annars är att exploatörer kan spela ut samebyar mot samebyar där samebyar nedan odlingsgränsen pekas ut som lättillgängliga områden för olika intrång och det värsta scenariot vore att samebyar ovan gränsen pekar ut områden nedan gränsen som möjliga för exploatering.

Med det sagt pekar Vuovdega på vikten av att alla samer på något sätt återfinns i samebyar och att alla samebyar betraktas på likvärdigt sätt.

Andra samer än renskötande

Vuovdega har tidigare berört frågan i denna skrivelse och får än en gång peka på att det är oerhört viktigt att alla samer på något sätt återfinns i samebyar för att en ny lagstiftning inte ska stå i strid mot folkrätten och utesluta samer från sin renskötselrätt.

En svår avvägning blir koncessionssamebyarna som enligt regelverket kräver en samisk företrädare och då måste det utredas särskilt för är det en samisk verksamhet oavsett lokalisering måste ansvaret föras över från Länsstyrelsen till Sametinget och då skall dessa samebyar också utredas utifrån Girjasdomen.

Särskilt måste påpekas att Muonio sameby som enligt Länsstyrelsen är en koncessionssameby även om den från början var en skogssameby vars nordvästra gräns utgörs av odlingsgränsen och även om lappmarksgräns och odlingsgräns sammanfaller får det antas att odlingsgränsens rättsrekvisit skall gälla före lappmarksgränsen.

Annan lagstiftning

Det verkar vara en logisk väg att utreda samtliga lagar som berör samernas och deras verksamheter. Vuovdega menar som tidigare att konsekvenser kommer att finnas inom alla områden och att en utredning därför måste ta höjd för detta.

Rennäringslagens bestämmelser om samebyar

Detta kommer att vara en svår men avgörande fråga för resultatet av denna utredning.

Folkrätten i form av urfolksdeklarationen tillsammans med övriga delar, ILO 169, ICCPR och inte minst den kritik som levereras till Sverige från FN systemet måste ta stor plats här då det troligen sätter agendan för hur frågan om rätt till mark och vatten, rätt till jakt och fiske med flera frågor kan finna en lösning för hela det samiska folket.

En förändring av lagen som villkorar att alla samer kan hänföras och tillhöra en sameby men med skydd och avgränsningar för rennäringen som den största näringen och kanske den näring som särskiljer samerna som urfolk är en möjlig lösning.
Det kommer att bidra till en annan syn på samer än den som samhället ofta hänvisar till nämligen renägande och då helst på ett fjäll.

Man måste komma ihåg att urminneshävd eller sedvana inte har skapats av samebyar utan av de samer som bedrivit näringar under århundraden därför är det viktigt att samerna återfinns i samebyarna som mycket väl kan administrera t ex jakt och fiske för alla samer på samma sätt som man administrerar renskötseln.
Det finns goda skäl att anta att samebyarna har kapacitet att förvalta upplåtelser av jakt och fiske för alla samer såväl som att överta Länsstyrelsens roll i handläggningen av dessa frågor.

Sametinget som expertmyndighet och sektorsansvarig för många frågor som berör samerna och samebyarna har kapacitet att fortsatt handlägga frågor som rör samiska intressen men även att överta samtliga frågor som berör det samiska folket.

Avgifter och ersättningar kopplat till Samefonden

Slutligen vill vi beröra sista frågan som berör intrångsersättningar.

En utredning även i denna fråga är nog motiverad men det är viktigt att ta ställning till de bidrag och lån Samefonden beslutat om i olika rättsärenden och kanske viktigast om hur ett krav på återbetalning kommer att hanteras av staten.
Det vore naturligt att på samma sätt som i Norge låta rättsförhandlingar bekostas av staten i de frågor som rör samisk rätt. Nordisk Same Konvention som ligger på regeringens bord tar också upp den frågan i den paraferade delen.

Det är även viktigt att se över fördelningen av ersättningar då många samebyar som drabbats av intrång inte återfinns ovan odlingsgränsen även om ersättningar fonderats.

Vuovdega menar att denna fråga är mer komplicerad än att bara baka in som en bisats till ny Rennäringslag.

Sámidiggi Bellodaga Vuovdegat – Sametingspartiet Skogssamerna

Jan Rannerud Partiledare

Pressmeddelande sametingspartierna Vuovdega och Samerna

PRESSMEDDELANDE SAMETINGSPARTIERNA VUOVDEGA OCH SAMERNA

Kommentar till pressmeddelande från Samelandspartiet

Malå/Östersund– 2020-10-18 – ”Varför skriva ett pressmeddelande när Samelandspartiet sitter i en politisk ledning och kan lyfta frågan närhelst de vill. Med det här arbetssättet verkar de inte vara riktigt klar över hur det parlamentariska arbetet går till” säger Anders Kråik, partiledare för Samerna.

– ”Helt verklighetsfrämmande påståenden från Samelandspartiet, kan detta verkligen komma från ett parti som tillsammans med Guovssonásti, Vuovdega och Samerna har majoritet i alla nämnder, presidiet och styrelsen?” undrar Jan Rannerud, partiledare för Vuovdega.

Traditionell renskötsel med naturbaserat bete för renar

Vi inom Vuovdega och Samerna är verkligen stolta över en rennäring som lever med naturen. Med det sagt försäkrar vi att renen lever och mår bra på det naturen ger under normala betesvintrar.  Men vid försämrat eller totallåst naturbete måste ett utprovat renfoder ges för att renarna ska överleva. Att bedriva traditionell renskötsel med hela opåverkade renbetesland och variationsrika betesområden är numera inte alls en självklarhet för många.  Det har bland annat skogsbolagen och allehanda markexploatörer noga sett till. Lägg därtill de oförutsägbara väderomslagen som från den ena dagen till den andre låser betet under lager av is så blir alternativen mikroskopiska. Det tvingar många att leva i nuet utan nödfodret hänglav men med foderpellets och slaget hö som enda alternativ.

– ”Ger man inte stödfoder till renarna när det är låst bete och betesalternativen är uttömda bör man fundera över vilken djurskötsel man förespråkar”, anser Anders Kråik, partiledare för Samerna. ”Man ger sken av att renar som inte hittar naturbete får svälta och dö för man anser att utfodring är fel”.

Stöd från staten och Corona pandemin

Staten har visserligen beviljat ett ökat anslag för 2021. Men de svåra betesvintrarna som är kvittot på klimatförändringarna sväljer dessa ökningar. Beteskatastrofen är finansierad med lånade pengar som äts upp av tillskottet, att då hitta på andra kostnader som dessa medel också ska räcka till blir en ekvation som inte går ihop. Statliga anslag skall inte användas för att vissa företag ska öka sin omsättning utan gagna hela näringen.

Näringskansliet har aktivt försökt samla uppgifter för att kunna hjälpa övriga samiska näringar som drabbats av covid-19 exempelvis har Kulturnämnden redan äskat medel hos regeringen och fått detta.

  • ”Varför SáR anser att Rennäringsnämnden som de själva är en del av inte arbetat med frågan bör de själva reda ut. De har alla parlamentariska möjligheter till sitt förfogande.” säger Jan Rannerud.

– ”Vi har föreslagit åtgärder som skulle kompensera en prissänkning på slaktade renar men Erling Fjällås v ordf. och Marita Stinnerbom ordf. har rennäringsnämnden som sitt arbetsområde och ska därför driva frågan där”, säger Anders Kråik.

– ”Det är verkligen märkligt att Fjällås och Samelandspartiet i ett pressmeddelande pekar ut sig själva som bromsklossen” avslutar Jan Rannerud.

 

Kontakt         Jan Rannerud Tel 072-204 37 26
E-post jan.rannerud@sametinget.se

Kontakt         Anders Kråik Tel 070-224 71 61
E-post anders.kraik@sametinget.se

Ändrar i kravprofilen för ny Sametingschef

Sametingets styrelse har vid ett styrelsemöte förra veckan beslutat att styrelsen själv ska ta över den pågående rekryteringsprocessen för att hitta en ny kanslichef till Sametinget. De ska i samarbete med rekryteringsfirman utarbeta en ny kravprofil och på nytt annonsera ut tjänsten.

Tidigare under våren har tjänsten som Sametingets nya kanslichef utannonserats och en rekryteringsprocess påbörjades. Men nu har Sametingets styrelse som avsikt att själva ta över rekryteringsarbetet och denna gång kräva kunskap i samiska språk och samisk kultur. De hoppas få ut en ny annons innan sommaren.

Varför ändrar ni i kraven nu?

– Vi har länge kollat på om det kan såra någon och om det kan leda till andra processer. Men vi har nu förstått att det inte är så och det öppnade en möjlighet för oss att försöka hitta en chef som kan samiska. Vår omvärld kräver att vi lyfter samiska språkens värde och vi kan försöka vara förebilder med att sätta ett sådant krav, säger Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti.

Enligt Per-Olof Nutti har de avvecklat rekryteringsgruppen och styrelsen fortsätter nu själva med rekryteringen av en ny kanslichef.

– För att påbörja en ny process måste vi gå i nya spår. Det är dags att Sametinget sätter krav på kunskaper i samiska, på samiskhet och att det är någon med kunskap om det samiska samhället som sätter sig på den posten. För Sametinget är annorlunda än andra statliga förvaltningar, säger Per-Olof Nutti.

Styrelsen har inte varit helt enig i beslutet att fortsätta med rekryteringen. Jan Rannerud (Skogssamerna) har vid tidigare styrelsemöten reserverat sig mot beslutet att fortsätta med rekryteringen, men har denna gång valt att meddela en avvikande åsikt mot styrelsens beslut. Även Anders Kråik (Samerna) har tidigare reserverat sig.

– Jag har inte ändrat åsikt, men jag kan inte blockera arbetet, jag vill ju ha en ny kanslichef, säger styrelseledamoten Jan Rannerud.

Men Jan Rannerud besväras ändå av att Sametingets styrelse i slutskedet av den pågående rekryteringsprocessen nu ändrar kravprofilen och börjar om.

– Jag är mest mån om bilden av Sametinget ute i samhället, ingen vill lämna ett jobb i det civila samhället för att ta ett jobb där det inte är kontroll, säger Rannerud.

Styrelsen har tagit beslutet bland annat för att lyfta krav om kompetens i samiska språk samt samisk samhällskunskap, är inte det viktigt?

– Absolut, det är otroligt viktigt men det är en principfråga som inte fyller sin uppgift. Samisk kompetens hade varit superpositivt men det borde varit med från första början, säger Jan Rannerud.

Förra rekryteringsrundan kostade i runda slängar 100 000 kronor. En ny rekrytering kommer att kosta ungefär det samma.

Läs mer på Sameradions webbplats: https://sverigesradio.se/artikel/7495533

Sametinget förbereder sig för sanningskommission

I veckan kom beskedet att regeringen beviljat 1,2 miljoner för en  förankringsprocess innan en sanningskommission sätter igång.
Villkoren är att processen kommer igång snabbt och är klar till mars.

– Jätte kul att det kommer igång, men vi måste vara försiktiga. Det är många trauman som är kopplade till detta och många vill kanske inte att man ska ta upp det igen, så vi ska ja hängslen och livrem på det, säger Jan Rannerud, styrelseledamot Sametinget och ledamot i arbetsgruppen.

I går hade arbetsgruppen för sanningskommission möte och de har en ambition att få till en projektbeskrivning innan sommarsemestrarna. Då kan en projektledare anställas och processen komma igång.

– Vi är i full gång och kommer forcera arbetet, säger Jan Rannerud.

Läs artikeln på Sameradions webbplats: https://sverigesradio.se/artikel/7494031

Internationella kvinnodagen 2020

Urfolken utgör 5 procent av världens befolkning. Dessa 5 procent besitter cirka 22 procent av jordens yta. Och på dessa 22 procent av ytan finns 80 procent av världens biodiversitet.

Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i Konventionen om biologisk mångfald (”Riokonventionen”) som:

Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Och urfolkens kulturer, språk och historia utgör värdefulla delar av nationalstaterna globalt och även i det cirkumpolära Arktis. Och detta bidrar till de samhällen och dominerande kulturer i nationalstaterna. Numera är det erkänt av internationella MR-instrument att vi urfolk dels vet vårt eget bästa och des kan tala för oss själva.

 

För att kunna behåll mångfalden i urfolkskulturerna och på våra traditionella territorier måste urfolkskvinnorna dels återfå den urfolksrätt som lagstiftaren sedan länge förhindrat och dels måste vi själva sträva efter att uppnå den jämställdhet som urfolken hade före nationalstaternas bildande.

Sett i det perspektivet är det grundläggande att urfolkskvinnorna inkluderas i byggandet av moderna urfolkstrukturer och att vi inte längre väljer att acceptera den diskriminering som kvinnor utsätts för även mitt i det parlamentariska Europa.

Assimilering, diskriminering, extrem hunger & extrem fattigdom, klimatförändring, landgrabbing, militarisering, osynliggörande, trakasserier och hot & våld uppbyggda på rasismens grund, drabbar urfolkskvinnor runt om i vida världen.

Inte nog med att vi måste behålla mångfalden i naturen, vi måste även våga bryta de normer som blockerar vårt tankesätt och försämrar vårt agerande.

Urfolken är inte en del av problemet, urfolken är en del av lösningen och i den lösningen ingår urfolkskvinnornas rätt till självidentifikation och rätten att fritt & ohindrat själva få välja.

Idag bekräftar vi vår relation till Máttaráhkká och vår skyldighet till kommande generationer att upprätthålla fred, jämställdhet och rättvisa.

STEFAN MIKAELSSON, Sámediggi Áigi-presideanta.

Rannerud: Skogsstyrelsens åtgärder – tjugo år försent

Skogsbolagen måste ta mer hänsyn och lavtillgången säkras. Det är några av åtgärdsförslagen i Skogsstyrelsens första rapport om hur svensk skog ska klimatanpassas.

  • Storskogsbruket pekas ut som den part som måste förändras mest. Det för att passa in i framtidens klimatanpassade skogsbruk enligt Skogsstyrelsens rapport.
  • Det ger också positiva effekter för rennäringen. Men enligt kritikerna är reaktionerna för sent komna.
  • ”Åtgärderna kommer alldeles försent”, menar Jan Rannerud från Skogssamerna, tillika styrelseledamot i Sametinget.

Läs mer på Sameradions webbplats: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7404769&fbclid=IwAR1Pt6vP7X4vAgF2uH2F1w6XajmRBH8impMAbrEUO8uRa2ngMagekziZK4A

Skogssamerna hotar lämna Sametingets styrelse

  • En ersättarplats i Sametingets styrelse har lett till en konflikt – Skogssamerna överväger nu lämna styrelsen.
  • Skogssamerna har efter en valteknisk samverkan tillsatt en ersättarplats i styrelsen för Lars Wilhelm Svonni från Samiska folkomröstningspartiet, som på grund av sjukdom under en längre tid uteblivit från Sametingets möten.
  • Men efter att Skogssamernas ledamot avsagt sig uppdraget som ersättare för Svonni blev det upp till Sametinget att välja ny ersättare – och med stöd av Samelandspartiet beslutade plenum att inte alls tillsätta posten.

Läs mer på Sameradions webbplats: https://sverigesradio.se/artikel/7412810